Läran om samspelet i naturen, om hur olika levande varelser inverkar på varandra i en viss miljö, hur fysiska faktorer i denna miljö inverkar på dem, hur de själva förändrar den fysiska miljön och hur organismer etablerar en nisch.
Ordet ekologi lanserades år 1870 av den tyske biologen och filosofen Ernst Haeckel (1834-1919). Det används numera dels i sin mer strikta betydelse av samspel i naturen och olika arters beroende av varandra inom ett område, dels i den vidare betydelsen "miljö" eller "miljöförhållanden".
Ekologisk samhälls- och beteendevetenskap handlar om det inbördes beroende och samspel som finns mellan en miljö och de djur och/eller människor som agerar och reagerar i denna miljö.
Det som framför allt utmärker ekologisk forskning och teori (eng: ecological approaches) i samhälls- och beteendevetenskaperna är följande:
- Det som studeras är olika slag av växelverkan och samspel mellan olika element i ekosystemet.
- Vanligen sker undersökningarna i människors naturliga miljö. Dock finns också möjligheter till experimentell och kvasiexperimentell metod. Se under experimentell ekologi.
- Eftersom så många olika typer av faktorer är involverade i ett socialekologiskt samspel är ekologiska studier ofta av tvärvetenskaplig natur.
- Ekologisk forskning tar sin utgångspunkt i komplexa sammanhang och analyserar samspelet av faktorer i dessa.
- Ofta används kvantitativa metoder för bedömning av vad en viss faktor betyder för samspelet eller för ekosystemet som helhet, t ex skolklassers storlek för det sociala livet i klassen eller för inlärningseffekterna. Men även kvalitativa studier förekommer, till exempel då det gäller att undersöka hur människor brukar anpassa sig till nya situationer eller vad som karakteriserar interaktionen mellan gäster och serveringspersonal på en restaurang.
- Ekologisk forskning är sällan värdeneutral utan syftar tvärtom till förbättring av människors livsvillkor som till exempel i aktionsforskning.
- Ekologiska studier syftar ofta till statistiskt konstaterbara förändringar såsom minskning av trafikolycksfall, av alkohol- eller narkotikakonsumtion, ökning av friluftsliv osv. De utgör därmed en sorts praktisk epidemiologi.
År 1944 skrev Kurt Lewin (1890-1947) en uppsats om ekologisk psykologi.
Under 1970- och 80-talen har ett populationsekologiskt synsätt blivit vanligt i organisationsteorin.
Relaterade sökord: Bateson, ekologisk psykologi, holism, humanekologi, lärandets ekologi, populationsekologi, socialekologisk teori, system.
Ordformer:
Adjektiv: ekologisk, ekologiskt, ekologiska (eng: ecological, ecologic).
Adverb: ekologiskt (eng: ecologically)
["aktionsforskning","Lewin","holism","ekologisk psykologi","populationsekologi","lärandets ekologi","humanekologi","Bateson","system","socialekologisk teori","organisationsteorin"]
Om Psykologiguiden