Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "ekopsykologi":

• ekopsykologi

  ecopsychology [ˌiːkəʊsaɪˈkɒlədʒɪ]

  1. Psykologisk ekologi (eng: psychoecology), beteendeekologi (eng: behavioural ecology, USA-stavning: behavioral ecology).

  2. Beteckning på en miljörörelse och livsfilosofi med företrädare som Theodore Roszak (1933-2011), verksam i 1960-talets motkultur, Paul Shepard (1925-1996) och David Abram (f 1957) samtidigt som det dykt upp flera skilda utformningar av den med bakgrund i olika religiösa och filosofiska strömningar.
  

  Idén till den djupekologiska rörelsen (eng: the deep ecology movement) presenterades av Næss under en konferens i Bukarest 1972 och vidareutvecklades av Bill Devall och George Sessions. Den tog fastare form i en diskussionsgrupp kring temat psykoekologi, bildad 1989 vid Berkeleyuniversitetet i Kalifornien.
  

  Den har följande huvudpunkter på sitt program:

  • kritiskt studium av det omfattande främlingskapet mellan natur och människa och bristen på nära relation mellan människor och naturområdenas djur, växter, skogar, slätter, sjöar och hav,
  • granskning av det europeiska och amerikanska naturvetenskapliga tänkandet, dess outtalade och delvis icke-medvetna filosofiska bakgrund,
  • självkritisk begrundan av eget tänkande med inriktning på självförverkligande,
  • tillämpning av ekologisk teori i psykoterapi,
  • utforskning och upplevelse av vår känslomässiga bindning till jorden som planet,
  • definition av psykisk hälsa (eng: sanity) med beaktande av vår totala livsmiljö.

  Skillnaden mellan vad man inom ekosofin kallar den grundekologiska rörelsen och den djuprekologiska är att man i den grundekologiska rörelsen har ett människocentrerat perspektiv på världen medan man i den djupekologiska rörelsen ser människan som en  del av miljön på samma sätt som allt annat levande. Den etiska konsekvensen är att människan som art har en skyldighet att ändra sina livsbetingelser så att de stämmer med vad övrig natur kräver för sin fortlevnad och utveckling.
  

  Den är en del av nutidens miljörörelse och kan också kallas grön psykologi (eng: green psychology).

  Ekosofi och djupekologi
  

  Som filosofi företräds ekopsykologiskt tänkande av bland andra Arne Næss (1912-2009), norsk naturfilosof. Hans teori kallas ekosofi (eng: ecosophy) eller i en mer personlig variant ekosofi T (ecosophy T). Den kallas också djupekologi (eng: deep ecology). T:et står för hans isolerat belägna stuga Tvergastein där han utformade sin filosofi.
  

  Nutida ekofilosofi är ett uttryck för samma tänkande som under antiken fanns hos den grekiske filosofen Herakleitos (cirka 500 f.Kr.), den filosofiska riktning som kallas stoicismen (cirka 300 f.Kr. – 300 e.Kr.), på 1600-talet företrädd av till exempel Spinoza och på 1900-talet av Rudolf Steiner.
  

  Biofilihypotesen och ekoterapi
  

  Enligt biofilihypotesen (eng: biophilia hypothesis) framställd 1984 av Edward O. Wilson, upphovsman till sociobiologin har människor och djur medfödda reaktionsmönster som gör att de gillar och mår bra i vissa miljöer och sämre i andra. De är på det sättet en del av sin livsmiljö.
  

  Det skulle kunna vara en evolutionspsykologisk förklaring till varför nära kontakt med djur och natur kan fungera hälsobringande och utnyttjas i psykoterapi där samspel med exempelvis hundar eller hästar ingår, så kallad ekoterqpi (eng: ecotherapy).

  Fenomenologins koppling till ekopsykologi
  

  Genom att människans nära koppling till omvärlden och en integration med denna sker via sinnena har även fenomenologi som filosofi betydelse för ekopsykologin i vissa av dess inriktningar.

  Ekopsykologisk etik
  

  Som del av miljörörelsen i vår tid och som motkultur till den dominerande tekniska kulturen i västvärlden finns etiska mål som att ett ekopsykologiskt sätt att tänka, känna och leva ska främja så kallat hållbart beteende. Självförverkligande innebar för Arne Næss att man uppnår harmoni med den övriga naturen. Mer information finns i artikeln i detta lexikon om 'miljöetik'.
  

  Relaterade sökord: Gregory Bateson, beteendeekologi, biofilihypotesen, ekologi, ekologisk-evolutionär teori, ekologisk psykiatri, ekologisk psykologi, ekosystem, James Gibson, holism, hållbar utveckling, mental miljöaktivism, miljöpsykologi, onto-etisk-epistemologi, romantik, sensualitet, Uexküll.

  ["motkultur","Abraham Maslow","transpersonell psykologi","Gregory Bateson","biofilihypotesen","Edward O. Wilson","ekologi","ekologisk-evolutionär teori","ekologisk psykiatri","Rudolf Steiner","Spinoza","antroposofin","ekologisk psykologi","ekosystem","James Gibson","etiska","hållbart>>hållbar utveckling","integration","hållbar utveckling","mental miljöaktivism","miljöpsykologi","evolutionspsykologisk","sociobiologin","psykoekologi","beteendeekologi","fenomenologi","Självförverkligande","miljöetik","filosofi","holism","Uexküll","romantik","onto-etisk-epistemologi","sensualitet"]