Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "emotion":

• emotion

  emotion [ɪˈməʊʃən, USA-uttal: iˈmoʊʃən]

  Användning av ordet 'emotion' om känslor började först på 1600-talet. Det engelskspråkiga verbet emote (emotes, emoting, emoted) är intransitivt och används i betydelsen 'spela teater', 'var teatralisk' (när man reagerar obefogat och visar starka känslouttryck).

  Termens användning i nutida psykologi

  Emotion är en i nutida psykologi vanlig term för känsloreaktioner med allt vad de innebär av känsloupplevelse, kroppsliga förändringar, mimik, kroppshållning och beteenden.

  Dessa olika aspekter av emotionerna var långt fram i tiden förbisedda i den allmänna psykologin. De kom i början av 1900-talet i fokus bland annat genom psykoanalysens teori om hämmade och undertryckta känslors betydelse för uppkomst av psykisk ohälsa i slutet av seklet genom Silvan Tomkins och Paul Ekmans teorier om grundaffekterna.

  Förslag till definition

  Allmänt kan man beskriva emotioner som reaktioner, medvetna eller omedvetna, som ger information, motiv och handlingar deras speciella kvalitet. Ting, händelser, människor och så vidare uppfattas som vänliga, fientliga, underbara, förhatliga, farliga, vackra, fula och på många andra sätt. Samtidigt som vi tillskriver omvärlden sådana kvalitetsegenskaper kan vi hos oss själva uppleva tillstånd eller processer av upprymdhet, sorgsenhet, rädsla, ångest, förstämning, glädje, ilska, irritation och så vidare.

  Ett rikt känsloregister

  Forskningen inom kognitiv neurovetenskap ger alltmer stöd för teorin att människor har ett rikt känsloregister och således inte bara har några få grundaffekter som modifieras och kombineras till sekundära känsloyttringar.

  Känsloregistret hos människan liksom hos djurarterna har genom biologisk utveckling utformats på sådant sätt att vi spontant kan reagera känslomässigt på vissa fysiska, psykiska och sociala situationer. Reaktionerna sker till viss del på ett biologiskt givet sätt men till större delen på ett modifierat eller övervägt, till exempel genom betingning, medveten styrning eller reflektion. Vidareutveckling av barnets spontana sätt att reagera emotionellt sker genom, interpersonellt samspel, i skola och utbildning, genom annan livserfarenhet, i olika former av psykoterapi och på många andra sätt.

  Känsloreglering

  Känsloreaktionerna sker med eller utan medveten kontroll. De består till stor del i reaktioner i det autonoma systemet med påverkan på olika kroppsliga organ (i form av spänning, avslappning, rodnad, hjärtklappning, reaktioner i mag-tarmkanalen och så vidare).
  

  Genom ett nära samspel mellan områden i främst pannloben och i limbiska systemet samt med kopplingar till övriga delar av hjärnan får känslorna sin karaktär och sitt sätt att ta sig uttryck. Detta samspel gör också att reaktioner som kamp och flykt kan hämmas, fördröjas eller styras i medvetna tankeprocesser och handlingar. Det uppstår en så kallad emotionsreglering eller affektreglering.

  Emotion och motivation

  Gränsen mellan emotion och motivation har genom den neuropsykologiska forskningen blivit alltmer flytande. Emotioner ger upphov till motivation för visst sätt att agera och reagera. Motiven har emotionell karaktär. Skillnaden mellan tanke och känsla, perception och känsla är heller inte så skarp. Perceptioner är i många fall känsloladdade, så kallade emotionella perceptioner (eng: emotional perceptions) som när man betraktar något vackert, hemskt, hotande, hoppfullt, något som väcker erotiska känslor, avundsjuka, avsky, hat och så vidare.
  

  Man kan å andra sidan också rent kognitivt "veta" att man är arg men behöver inte känna det alls eller särskilt påtagligt.
  

  Affekt och emotion

  En del psykologer gör den skillnaden mellan affekt och emotion att själva känsloreaktionen som sådan är en affekt, medan en emotion är den speciella känsla (med föreställningar och känslonyanser) som en enskild person upplever inför något som framkallar den affektiva reaktionen. Andra använder inte termen affekt utan låter emotion stå för hela känsloreaktionen och ordet "känsla" för den medvetna upplevelsen.

  I psykiatrin är 'affekt' en vanligare term än 'emotion'.

  Relaterade sökord:
  

  affektintoning, affektiva vändningen, affektivitet, Cannon, emotionell, emotionell intelligens, emotionspsykologi, James-Langes känsloteori, kognitiv emotionsteori, Papez impulskrets, psykodynamisk, somatisk markör, teorin om konstruerad känsla, Silvan Tomkins, utsläckning.

  Etymologi:
  

  Latin: emovere {uttal: emåvve´re} 'driva ut', 'skaka', 'rycka'; ex 'ut' + movere {uttal: måvve´re} 'röra', samma etymologi som för termen 'motivation'. 

  ["grundaffekt","affektiva vändningen","somatisk markör","affektintoning","Silvan Tomkin","Paul Ekman","affektivitet","psykodynamisk","emotionspsykologi","kognitiv emotionsteori","livserfarenhet","affekt","betingning","emotionsreglering","reflektion","pannloben","limbiska systemet","psykoterapi","motivation","Cannon","James-Langes känsloteori","emotionella perceptioner","emotionell intelligens","emotionell","Papez impulskrets","utsläckning","psykoanalysens","intrpersonellt","teorin om konstruerad känsla"]