Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "emotionell intelligens":

• emotionell intelligens

  emotional intelligence [ɪˈməʊʃənl ɪnˈtɛlɪdʒəns, USA-uttal: ɨˈmoʊʃɨnəl  ɪnˈtɛlədʒəns]

  Känslans intelligens, känslolivets intelligens.

  Att identifiera, förstå och hantera känslor hos sig själv och andra (eng: to identifiy, understand and mange emotions, your own and others'.)

  Det centrala i emotionell intelligens är
  

  • Medvetenhet om egna känslor (eng: self-aareness, självmedvetane): Att inte bara reagera känslomässigt utan också att distansera sig från känslorna och reflektera över dem.
    
  • Medveten användning av känslor (eng: self-management, självreglering): Att kunna kontrollera känslor och framkalla känslor enligt omständigheternas krav.
    
  • Medvetenhet om andras känsloreaktioner (eng: social awareness, social medvetenhet): Förmåga till inlevelse, medkänsla och känsla för stämningen i en tillfällig kontakt eller en grupp eller på en arbetsplats.
    
  • Förmåga att relatera till andra känslomässigt (eng: relationship management, hantering av relationer): Förmåga till affektintoning och samspel i situationer där känslor har betydelse och där kunna inverka på andras sätt att uppleva situationen känslomässigt.
    

  Ursprunget
  

  Begrepp lanserat 1990 av de amerikanska psykologerna Peter Salovey (f 1958) och John D. Mayer (f 1953) för människors förmåga att kontrollera och använda sina känslor och för att uppfatta och samspela med andras.
  

  De urskilde fyra sidor av emotionell intelligens i rangordning:
  

  1. uppfatta och registrera känsloyttringar (eng: perceiving emotion) i minspel, på foton, i musik och så vidare,
  

  2. underlätta tänkande med känslorna (eng: facilitating thought with emotion): att vara medveten om känsloreaktioner i ens tänkande,

  3. förstå känslor (understanding emotions): att förstå budskap som förmedlas av känslorna,
  

  4. hantera känslor (eng: managing emotions): att kontrollera och hantera känslor för personlig utveckling och för främjande av samspel med andra.
  

  Punkt 2 hör egentligen inte till definitionen av begreppet emotionell intelligens. Denna underlättar så mycket annat, till exempel relationer till andra och hela livsföringen för en själv och dem man har kontakt med.
  

  Daniel Goleman
  

  Den amerikanske psykologen Daniel Goleman (f 1946) gjorde begreppet allmänt känt genom boken Känslans intelligens (1995).

  Han definierade emotionell intelligens som förmågan att ha kontakt med sina känslor, att använda dem för att fatta goda beslut, att motivera sig själv att nå uppställda mål, att bevara hoppet även i svåra situationer, att visa inlevelse och medkänsla, att kunna samarbeta konstruktivt med andra och att upprätta goda relationer till dem. (På engelska: self-awareness, self-regulation, motivation, empathy, and social skills).
  

  Som mått på emotionell intelligens (EI) introducerades begreppet 'emotionell intelligenskvot' (EQ, EIQ), en motsvarighet till IQ.
  

  Människor med god EI (hög EQ) utmärker sig enligt Goleman av: a) impulskontroll, b) god självkänsla, c) förmåga att motivera sig själv, d) humörkontroll, och e) interpersonell kompetens (förmåga att relatera till andra).

  Som en viktig konsekvens av sin teori framhåller Goleman att förmågan att hantera känslolivet inte kan läras på samma sätt som man förvärvar kunskaper och färdigheter utan måste tränas på andra sätt. Vilka dessa är råder det stor oenighet om mellan olika forskare och praktiker.

  EQ – ett mått på emotionell intelligens, EI
  

  Graden av emotionell intelligens (känslans intelligens) uttryckt i EQ-poäng mäts med:

  • frågeformulär i vilka man ska ta ställning till ett antal påståenden om hur man brukar reagera känslomässigt i olika situationer,
  • test på förmågan att avläsa ansiktsuttryck, att tolka känslolägen i prosa och poesi, att resonera kring emotionella reaktioner och att hantera känslor hos sig själv och andra.

  Emotionell intelligens som förmåga eller egenskap

  Det har visat sig svårt att få sådana mått på människors emotionella intelligens som förutsäger eller stämmer med deras förmåga att använda känslolivet i vardagsliv och arbetsliv.
  

  Många forskare vill därför se emotionell intelligens mer som en personlighetsegenskap av samma typ som till exempel 'extroversion', 'öppenhet för nya intryck', 'samvetsgrannhet' och 'vänlighet' i den så kallade femfaktormodellen.
  

  Egenskapsmodeller (eng: trait models, trait EI models, TEIs) har blivit ett vanligt alternativ till modeller som ser EI som en förmåga eller kompetens (eng: ability emotional intelligence, AEI), så kallade förmågemodeller.
  

  Eftersom emotionell intelligens är en egenskap som i vissa avseenden ökar människors förmåga att hantera sociala situationer och främja den egna och andras personliga utveckling, har en stor del av forskningen om emotionell intelligens kommit att omfatta så kallade blandade modeller (eng: mixed models). Ett exempel är den modell som beskrivs i en separat artikel i detta lexikon om egenskapsmodell av social intelligens.
  

  Socioemotionell intelligens (eng: emotional-social intelligence): Förmåga att relatera till andra känslomässigt genom att reglera eget känsloliv och inverka på andras på ett sätt som främjar social kontakt och sociala relationer. Mer information finns i separat artikel i detta lexikon om socioemotionell intelligens.

  IPU EQ-analys: Bedömning av emotionell intelligens utvecklad och använd vid [exturl:Institutet för personlig utveckling|https://www.facebook.com/Institutet.Personlig.Utveckling].
  

  Relaterade sökord: affekt, egenskapsmodell, emotik, emotion, emotionell profil, EQ, Gardner, intelligens, intelligensteori, kapacitet, kognitiv terapi, kompetens, känslokoden, multipla intelligenser, social kompetens, socialt och emotionellt lärande.

  Adjektiv: emotionellt intelligent (eng: emotionally intelligent).
  

  Akronymer: EI, EIQ, EQ, EQ/EI, använda även i svensk text.

  Kallas som teori även: förmågemodellen av emotionell intelligens (eng: the Ability EI model, the AEI model), förmåga EI, till skillnad från egenskapsmodellen av emotionell intelligens. Den har fokus på hur mycket av egenskapen EI som människor har, medan egenskapsmodellen har fokus på EI:s olika sidor, nivåer och yttringar

  ["Goleman","kontrollera>>affektreglering","definierade>>definition","hantera känslor","multipla intelligenser","förmågemodeller","egenskapsmodellen av emotionell intelligens","egenskapsmodell av emotionell intelligens","socioemotionell intelligens","socialt och emotionellt lärande","affektintoning","EQ","affekt","emotionell profil","inlevelse>>empati","self-awareness","self-regulation","motivation","empathy","social skills","kunskaper","färdigheter","självkänsla","intelligensteori","frågeformulär","medkänsla","emotionella","emotionell","Känslans","känslor","Gardner","emotik","ansiktsuttryck","kapacitet","kognitiv terapi","social kompetens","känslokoden","interpersonell","kompetens","emotion","intelligens","Begrepp","femfaktormodellen","introversion","extroversion"]