Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "empatisk":

• empati

  empathy [ˈempəθɪ]

  Ordets och begreppets historia

  Ursprungligen ett begrepp i tysk romantisk filosofi, estetik och psykologi, Einfühlung {uttal: ajn´fylung}, som betyder 'inlevelse', 'inkännande', vilket översatts till engelska med empathy utifrån det grekiska ordet ἐμπάθεια {uttal: empa´teja} som i klassisk tid betydde 'känslotillstånd', 'förkärlek', 'tillgivenhet' (i modern grekiska raka motsatsen: 'fientlighet', 'avståndstagande').

  Troligen har de psykologer, Edward Titchener och James Stratchey, som började använda empathy i betydelsen Einfühlung uppfattat ἐμπάθεια som sammansatt av ἐν {uttal: en} 'i', 'in i' + πάθος {uttal: patt´åss} 'känsla', vilket då ger betydelsen in-kännande, tyska ein + fühlen ('känna in').

  Einfühlung
  

  Begreppet, men alltså inte själva ordet "empati", lanserades av den tyske filosofen Johann Gottfried von Herder (1744-1803) som tog avstånd från den brittiska och franska upplysningens inriktning på fakta och förstånd (intellektet, kognitionen).
  

  Han använde ordet Einfühlung om hur vi människor uppfattar och upplever fenomenen i vår omvärld tack vare att vi projicerar våra känslor och föreställningar på dem. Vi ser sålunda hur ett träd "sträcker sig" mot himlen, hur solen "sprider glädje över jorden med sina strålar", hur toner kan vara "trista" eller "hoppfulla". (Mer om detta finns i detta lexikon under sökord som embodied schema, somatisk markör och romantik.) Tanken är att vi alla är delar av helheten och att vi med inlevelse kan uppfatta och ta in detta faktum.
  

  Kognitiv och affektiv empati, inlevelse

  I bland annat psykologisk, psykoterapeutisk, omvårdande och medicinsk verksamhet betonar man vikten av empati i kontakten med klienter och patienter. Man kan då avse olika typer av empati:

  a. Förståelse, att man i huvudsak intellektuellt förstår hur och varför andra reagerar som de gör, så kallad kognitiv empati (eng: cognitive empathy), oberoende av om man känner sympati eller inte för personerna och deras sätt att reagera.

  b. Emotionellt inkännande i andras sätt att uppleva sig själva och sin situation (emotionell empati) men med mindre intensiva känslor ungefär som en minnesföreställning är svagare än det ursprungliga intrycket (eng: affective empathy). Se under emotionell smitta (även kallad affektsmitta, känslosmitta), även här oberoende av vad man gillar och inte gillar.

  c. Inlevelse i andras situation så att man kan se med deras ögon, oberoende av sympati eller inte och då man i form av vad som på engelska kallas empathic concern) är inriktad på att vara till stöd eller hjälp till exempel som i professionellt arbete (psykologiskt, socialt, medicinskt, omvårdande osv).

  d. Inlevelse i andras lycka och olycka inom en grupp (innegrupp) som väcks av vad som händer andra. Det är då inte fråga om emotionell smitta utan om en känsla av social typ, att känna att något är bra eller dåligt hos den andre och då uppleva ett behov att gilla, stödja, trösta, hjälpa och liknande.
  

  Avancerad empati

  Man skiljer mellan grundempati (eng: basic empathy) och avancerad empati (eng: advanced empathy). Den förra gäller allmän förmåga att leva sig in i andras sätt att uppfatta, uppleva och reagera. Den senare gäller sådan förmåga i mera speciella sammanhang eller situationer som empati i hälso- och sjukvården, i psykoterapi och coaching eller när det gäller inlevelse i för oss ovana sammanhang som att uppfatta och leva oss in i hur människor med annan religion, bakgrund, kultur och etnisk tillhörighet ser på saker och ting (etnokulturell empati).
  

  I religiösa, filosofiska och ideologiska sammanhang finns idén om the family of man (till exempel i FN-stadgan), att det finns en grundläggande samhörighet mellan alla individer i mänskligheten, en uppfattning som är tänkt att göra empati möjlig även med människor som inte tillhör den egna gruppen, så kallad etnokulturell empati.
  

  E-S-teorin (eng: E-S theory)

  I nutida neurovetenskaplig forskning söker man identifiera de nervprocesser som aktiveras vid härmning och inlevelse. Nervceller i hjärnan som anses ha en viktig funktion i detta sammanhang kallas spegelnerver eller spegelneuron. Hormonet (polypeptiden) oxytocin har vid flera experiment också visat sig ha effekter på människors empati och altruism.

  Enligt den brittiske neuroforskaren Simon Baron-Cohen (f 1958) finns i människors hjärnor två inriktningar eller betoningar, den ena på empati (E), den andra på systematisering eller systemering (S, eng: systemizing/systemising), den förra genomsnittligt (men givetvis inte individuellt!) mer uttalad hos kvinnor, den senare genomsnittligt mer hos män, vilket gett upphov till (de missvisande) uttrycken manlig hjärna och extrem-manlig hjärna.

  I sin tidigare forskning urskilde han följande varianter i fråga om empati:

  • Typ E: personer hos vilka empati är mer uttalad än systemering (E>S)
  • Typ S: personer med större benägenhet för systemering än för empati (S>E)
  • Typ B (balanserad, eng: balanced): personer med lika stor benägenhet för empati som för systemering (E=S)
  • Extremtyp E: personer med empati över genomsnittet och systemering under (E>>S)
  • Extremtyp S: personer med systemering över genomsnittet och empati under (S>>E)

  I senare forskning har Baron-Cohen lagt till två ytterpunkter, en med fullskalig eller renodlad empati och en med nollempati (eng: zero degree of empathy), så att typerna av empati i stället bildar en sjugradig skala från 0 till 6. Nollnivån kan vara:

  • negativ (eng: Zero-Negative personality) som vid borderline personlighetsstörning (eng: Zero Type B), narcissistisk personlighetsstörning (eng: Zero Type N) och psykopati (eng: Zero Type P)
  • positiv (eng: Zero-Positive personality) vid autism och Aspergers syndrom.

  Denna skillnad är direkt kopplad till skillnaden mellan kognitiv och affektiv empati. Den kognitiva består i att man rent intellektuellt uppfattar vilka känslor som andra har (enligt så kallad medvetandeteori, theory of mind). Den affektiva består i att man känner med andra och låter egna tankar, känslor, motiv och handlingar inriktas efter hur andra upplever sig själva och sin situation både kognitivt och emotionellt.
  

  Relaterade sökord:
  

  altruism, attraktion, autism, compassionfokuserad terapi, emotionell smitta, empati-altruism-hypotesen, empatisk vägg, etnokulturell empati, holding, intuition, medkänsla, medlidande, mentalisering, sympati.

  Ordformer:
  

  Verb: känna empati (eng: empathize [ˈempəθaɪz]; brittisk engelska även: empathise).
  

  Adjektiv: empatisk (eng: empathic [emˈpæθɪk], empathetic [ˌempəˈθetɪk]).

  Adverb: empatiskt (eng: empathically [emˈpæθɪklɪ], empathetically).

  ["autism","extrem-manlig hjärna","emotionell empati","Edward Titchener","James Stratchey","embodied schema","compassionfokuserad terapi,","altruism","somatisk markör","empatisk vägg","psykoterapi","coaching","etnokulturell empati","evolutionspsykologi","mentalisering","moralpsykologi","spegelneuron","empati-altruism-hypotesen","personlighetsstörning","narcissistisk personlighetsstörning","medvetandeteori","theory of mind","psykopati","medkänsla","Sullivan","attraktion","Aspergers syndrom","intuition","medlidande","filosofi","emotionell smitta","romantik","sympati","holding"]

• empatisk