Nybildat grekiskt ord: ἐντροπία {uttal: änntråppi´a}; εν- {uttal: änn-} + τροπή {uttal: tråppä´} 'växling', 'omvandling'.
Termen skapades 1865 av den tyske fysikern Rudolf Clausius som namn på det faktum att när energi omskapas till värme, kort sagt används, uppstår en oordning i molekylerna där värmen finns och aldrig kan återställas: världen går mot ett tillstånd där allt har samma låga termperatur ("entropilagen", eng: "the entropy law").
Allmän betydelse: Minskande ordning och struktur, utjämning.
Enligt termodynamikens andra huvudsats ökar entropin (minskar strukturering och i stället tilltar slumpvis fördelning av molekylrörelse). Det kan också uttryckas så att entropi är förändring i ett system i riktning mot upplösning: delarna relaterar allt mer till varandra enligt slump, allt mindre enligt viss struktur och funktion.
I informationsteorin är entropi ett mått på graden av information som överförs. Entropin ökar då precisionen minskar.
Termen har olika innebörd i enskilda vetenskaper, preciserad på olika sätt för att kunna mätas.
Negentropi, negativ entropi
Enligt teorier i biologi och biologisk psykologi innebär utvecklingen av de levande varelsernas och djurens beteende en motsats till entropi (skenbart eftersom de förbrukar energi): negentropi, negativ entropi (eng: negentropy, negativ entropy), alltså negering (omvändning) av entropin. Biologisk utveckling leder till ständigt nya strukturer. Beteendet hos djur förändras i riktning mot allt rikare och mer nyanserade handlingsmönster.
Detsamma gäller i mänskliga aktiviteter som i industri- och byggnadsverksamheter men till priset av än mer entropi på annat håll.
Relaterade sökord: buddhistisk psykologi, differentiering, kaosteori, komplexitet, Herbert Spencer, termodynamik.
["negentropi","libido","Herbert Spencer","differentiering","buddhistisk psykologi","termodynamik","kaosteori","komplexitet"]
Om Psykologiguiden