Religiös innebörd
Epifani var ursprungligen ett religiöst begrepp för en uppenbarelse av en gudom. Att uppleva en sådan händelse har ansetts ge upphov till djupare insikt eller närmare kontakt med gudomen.
På engelska används ordet Epiphany om trettondagen då de tre astrologerna (de tre vise männen, de tre kungarna) konstaterade att Jesus, som fötts på juldagen i Nazareth, var Guds son, själv en gud.
Beteckning på sekulär uppenbarelse
Från mitten av 1900-talet har ordet kommit in i litteraturvetenskap, filosofi och psykologi. Epifanier är sådana ögonblick av plötslig insikt som människor kan uppleva intuitivt och starkt, ett fenomen som också är känt som höjdpunktsupplevelse, plötslig klarsyn eller klarhet, upplevelse av något magiskt eller heligt, av andakt. En epifani kan leda till djupgående förändring av synsätt, livsåskådning och livsstil, ofta betecknad som omvändelse.
Epifani och fragment
I litteraturvetenskapen är epifanin en skildring av en avgränsad händelse som ger en upplevelse av att man förstår något på ett djupare plan, till exempel ser ett omfattande sammanhang i en liten detalj.
Epifanin skiljer sig från fragment på det sättet att den ger en stark känsla av begripande och insikt och är förankrad i en större helhet. Man känner att mycket faller på plats när man tar del av en epifani.
Fragment har en annan bakgrund. Tekniken att tänka och uttrycka sig i fragment kom i poststrukturalismen tvärtom att användas för att demonstrera lösryckthet och bristande sammanhang i tillvaron och varje människas liv.
Relaterade sökord: direktupplevelse, empirisk estetik, estetik, gestaltpsykologi, kairos, konstruktivism, kreativitet, numinositet, Teori U.
Etymologi: Ordet 'epifani' kommer av det grekiska ordet: ἐπιφάνεια {uttal: epifa´neia} 'anslående fenomen'; substantiv till ἐπῐφαίνειν {uttal: epifaj´nein} 'visa', 'uppenbara', som består av förstavelsen ἐπί {uttal: epi´} med grundbetydelser som 'bredvid', 'till', 'på' + φαίνειν {uttal: faj´nein} 'visa' (ett ord som också finns i ordet 'fenomen'.
Grekiskt φ 'f' skrivs ofta 'ph' (speciellt i andra europeiska språk som engelska) eftersom φ ursprungligen betecknade ett 'p', uttalat med ett h-ljud i motsats till π som i pi. (Skillnaden mellan aspirerat och icke-aspirerat 'p' märks när man på svenska säger 'para' (aspirerat p) och spara (icke-aspirerat p.)
["höjdpunktsupplevelse","romantik","kreativitet","filosofi","gestaltpsykologi","direktupplevelse>>direktupplevande","psykologi","intuitivt","intuitiv","kairos","Teori U","poststrukturalismen","empirisk estetik","estetik","konstruktivism","livsstil","numinositet"]
Om Psykologiguiden