Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "epilepsi":

• epilepsi

  epilepsy [ˈɛpɪˌlɛpsɪ]

  Grekiska: ἐπιληψία {uttal: eppilä´psia} 'epilepsi'; av ἐπιλαμβάνειν {uttal: eppilambann´ein} 'gripa tag i'; ἐπι- (förstavelse) + λαμβάνειν {uttal: lambann´ein} 'gripa'.

  Epilepsi är ingen sjukdom utan en samlande beteckning på elektriska urladdningar (electrical discharges) i hjärnan som ger upphov till bland annat kramper och/eller medvetandeförlust.

  Olika typer av anfall

  Med nutida medicinsk terminologi skiljer man mellan

  A. Provocerade och oprovocerade anfall

  • provocerade anfall, som också kallas akutsymtomatiska anfall, därför att de uppstår till följd av känd påverkan på hjärnan till exempel stroke, hjärnhinneinflammation, abstinens från alkohol eller droger, skallskada eller liknande; för personer som fått endast enstaka anfall av någon av dessa orsaker är inte diagnosen epilepsi tillämplig,

  • oprovocerade anfall, som är asymtomatiska på det sättet att de inte är symtom på någon annan känd störning (utan är ”kliniskt asymtomatiska”), men räknas och behandlas som epilepsi, om de är återkommande.

  B. Enstaka och upprepade anfall

  • enstaka anfall; Cirka 60 % av dem som haft ett första anfall får inga ytterligare anfall och bör enligt Läkemedelsverkets rekommendationer inte ges förebyggande behandling för epilepsi

  • upprepade anfall; över 70 % av dem som haft två oprovocerade anfall riskerar att få ytterligare anfall, vilket motiverar förebyggande behandling.

  C. Generaliserade och fokala anfall (de sistnämnda tidigare kallade partiella anfall).

  D. Primärt generaliserade anfall och sekundärt generaliserade anfall: de sistnämnda utlösta av störning eller skada av typen stroke, skallskada, förgiftning osv.

  Generaliserat anfall kan vara av typen

  • tonisk-kloniskt anfall (tidigare benämning: grand mal, stort anfall): en tonisk fas med stelhet i hela kroppen följs av en klonisk fas med symmetriska ryckningar i hela kroppen

  • absens (tidigare benämning: petit mal, litet anfall): plötslig medvetandestörning med okontaktbarhet

  • myoklont anfall (myokloniskt anfall): upprepade symmetriska muskelryckningar, vanligen i armarna, utan att medvetandet påverkas

  • kloniskt anfall: muskelryckningar i hela kroppen

  • toniskt anfall: alla muskler blir spända och stela

  • atoniskt anfall: all muskelspänning släpper så att personen faller handlöst

  Fokala anfall diagnostiseras numera vanligen med specificeringar:

  A. utan medvetandepåverkan
  

  • med observerbara motoriska yttringar eller påverkan på autonoma processer

  • med enbart subjektiva upplevelser hos personen själv såsom egendomliga syn- och hörselupplevelser; sensoriskt, kognitivt eller emotionellt

    och med både observerbara och subjektiva symtom

  B. med påverkan på medvetandet

  • föregånget av en fas utan medvetandepåverkan

  • med omedelbar medvetandepåverkan

  C. med sekundär generalisering till toniskt-kloniskt, toniskt eller kloniskt krampanfall.

  Denna indelning ersätter den tidigare vanliga i enkla partiella anfall och komplexa partiella anfall.

  Orsaker

  Orsaker till epilepsi indelas i tre huvudgrupper: genetisk, strukturell (metabolisk), okänd orsak

  • genetisk epilepsi (förr kallad idiopatisk epilepsi) som beror på identifierade mutationer eller har förekomst hos släktingar

  • strukturell epilepsi, metabolisk epilepsi (tidigare benämning: symtomatisk epilepsi) som orsakas av bestående påverkan på hjärnan av till exempel stroke eller skallskada

  • epilepsi av okänd orsak (tidigare kallad kryptogen epilepsi); den för närvarande vanligaste diagnosen.

  Primär generaliserad epilepsi uppträder utan påvisbara skador i hjärnan, den sekundära uppstår till följd av infarkt, blödning, tumör, missbildning eller mekaniskt våld, som utgör en epileptisk fokus.
  

  Den primära (även kallad idiopatisk) har att göra med låg tröskel i hjärnan för utlösning av kramper. Sådana kan följaktligen också förekomma hos personer som inte har epilepsi, när de utsätter sig för hård fysisk och psykisk anspänning, sömnbrist och stress.

  Samsjuklighet

  Neuropsykologiska studier har visat att personer med epilepsi kan ha svårigheter med minne, uppmärksamhet och med att planera och organisera. Minnesproblemen yttrar sig som tankspriddhet vid framplockning av minnen och kunskaper, vid försök att återge innehållet i en text och svårigheter att minnas händelser och personer under barndomen.

  Många personer med epilepsi upplever ångest före, under och efter anfallen eller ångest som en följd av att de fått en epilepsidiagnos. Även misstänksamhet, tvångsmässighet och depressiva reaktioner förekommer.

  Behandling

  Epilepsi behandlas med läkemedel. Valet av läkemedel bestäms av typen av anfall, den enskilda personens ålder, kön, tolerans för olika medel, biverkningar, reaktion på olika dosstorlek osv. Kognitiv beteendeterapi är i vissa fall ett komplement till den medicinska behandlingen.

  Relaterade sökord:
  

  aura, dreamy state, ECT, epileptisk ekvivalent, epileptisk fokus, fotosensitiv epilepsi, temporallobsepilepsi, tonisk kramp.

  ["absens","epileptisk fokus","ECT","epileptisk ekvivalent","idiopatisk","fotosensitiv epilepsi","aura","dreamy state","medvetandepåverkan","temporallobsepilepsi","tonisk kramp","grand mal"]