epistemic development [ˌɛpɪˈstiːmɪk dɪˈvɛləpmənt, ˌɛpɪˈstɛmɪk dɪˈvɛləpmənt], [USA-uttal: ˌɛpɪˈstimɪk dɪˈvɛləpmənt]
1. Utveckling av sättet att uppfatta och tolka, till exempel som denna utveckling beskrivs i Jean Piagets (1896-1980) genetiska epistemologi
2. Eng: intellectual development, epistemological development. Enligt den amerikanske psykologen William Perry (1913-1998) kan man urskilja nio steg (eng: positions) i collegestudenters (och även andra människors) sätt att tänka och resonera, grupperade i fyra övergripande kategorier (A-D):
A. Dualism/mottagande av kunskap. 1. Studenter ser omgivningen i termer av vi-rätt-bra kontra andra-fel-dåligt. 2. De betraktar motstridiga åsikter som något man ska komma till rätta med.
B. Mångfald/subjektiv kunskap. 3. De accepterar olikheter och osäkerhet som något temporärt där forskningen ännu inte har funnit det rätta svaret. 4. De upphöjer osäkerheten till norm och menar att var och en har rätt till en egen åsikt.
C. Relativism/kunskap som metod. 5. De betraktar all kunskap och alla värderingar som beroende av sitt sammanhang. 6. De förstår att de måste ta egen personlig ställning i en värld där allt är relativt.
D. Ställningstagande/subjektiv kunskap. 7. Studenterna etablerar ett personligt ställningstagande på något område. 8. De erfar svårigheterna med ett ställningstagande. 9. De ser sina ställningstaganden som en fortgående utveckling genom vilken deras personliga livsstil tar form och får sitt uttryck. Dessa steg kallas epistemologiska kategorier eller perspektiv.
Relaterade sökord: episteme, genetisk strukturalism, kognitiv struktur, kognitiv utveckling, personlig teori, psykologisk epistemologi, reflekterande abstraktion, reframing, subjektposition.
["Piaget","genetisk strukturalism","psykologisk epistemologi","episteme","kognitiv struktur","kognitiv utveckling","reflekterande abstraktion","genetiska epistemologi","reframing","personlig teori","subjektposition"]
Om Psykologiguiden