Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "estetik":

• estetik

  aesthetics, æsthetics [ɪsˈθɛtɪks, i:sˈθɛtɪks]

  USA-stavning även: esthetics [ɛsˈθɛtɪks, ɪsˈθɛt̮ɪks].

  Förändring av betydelsen av ordet estetik

  Estetik var från början en vetenskap som handlade om sinnesförnimmelser och varseblivning, alltså vad vi i vår tid skulle kalla perceptionspsykologi eller fenomenologi.

  Denna betydelse ska ses i relation särskilt till den idealistiska filosofins föreställningar om att kunskap uppstår genom tänkande och att sinnena endast ger oss en förvrängd bild av den sanna verkligheten som enligt Platon. Estetiken var motsatsen till sökande efter kunskap med rent tänkande, och i stället läran om hur kunskap uppstår genom sinnesintryck.

  Ordet fick en helt ny betydelse genom den tyske filosofen Alexander Baumgarten (1714-1762) som sökte komma fram till hur det i själva sinnesintrycken, främst i sådant vi ser och hör, kan ligga en upplevelse av skönhet, av vackert och fult. Han tänkte sig att denna typ av upplevelse hänger samman med den känsla av välbehag och lycka som vi får när vi betraktar vackra kroppar och föremål eller lyssnar till vacker musik. Läran om skönt och fult kom på det sättet att bli en del av den dåvarande allmänna estetiken.

  Betydelseförskjutningen tog fart främst genom Immanuel Kant (1724-1804), som på den tiden var tongivande inom den tyska filosofin. Omkring 1790 började han använda ordet estetik om människans bedömning och värdering av olika fenomen med hjälp av sinnena, bland annat vår uppfattning av vad som är vackert och fult.
  

  Från 1800-talet kom ordet estetik att bli beteckning på en allt livligare spekulation om det skönas väsen och betydelsen av genialitet för att gestalta skönhet inom måleri, poesi, måleri, skulptur, arkitektur osv. (Mer om detta finns under sökordet epifani.)

  Estetik som ett område inom filosofin

  Numera är estetiken främst en filosofisk disciplin som har till uppgift att fastställa vad det är som vi uppfattar som konstnärligt och vilka kriterier som kan gälla för en sådan bedömning. En kärnfråga är alltså exempelvis "Vad är det som är gemensamt för allt det som vi upplever som vackert eller som konst?"

  Forskning om upplevelse av skönhet

  Men även empiriska vetenskaper har tagit sig an gåtan om varför somligt är skönt, annat fult och åter annat lämnar oss oberörda i detta avseende. Inom psykologin finns det sålunda en särskild gren som kallas psykologisk estetik, estetisk psykologi eller konstpsykologi.

  Den ingår tillsammans med sociologisk och biologisk estetik i det större område som kallas empirisk estetik. Kärnfrågan i empirisk estetik är denna "Vad är det som gör att en viss tavla är konst och inte bara måleri?"

  En annan kärnfråga är om det överhuvudtaget finns något som gör det sköna skönt; är det inte i stället så att vi använder ord som skönhet, vacker, estetisk, estet, betagande, snygg, stilig på olika sätt och med olika syftningar i olika sammanhang?

  Mer information om denna typ av forskning finns under sökorden empirisk estetik och experimentell estetik.

  Relaterade sökord:
  

  empirisk estetik, epifani, estet, estetisk, informationsestetik, estetisk lärprocess, kognitivism, konstpsykologi, kreativitet, synestesi.
  

  Ordformer:

  Adjektiv: estetisk (eng: aesthetic, esthetic [iːsˈθɛtɪk, esˈθetɪk],  aesthetical, æsthetical [i:sˈθetɪkəl; ɪsˈθɛtɪkəl], esthetical [esˈθɛtɪkəl]).

  Adverb: estetiskt (eng: aesthetically [iːsˈθɛtɪkli], esthetically [ɛsˈθɛtɪkli].

  Stavningen med e- i stället fö ae- är huvudsakligen amerikansk.
  

  Etymologi:
  

  Grekiska: αἰσθητικός {uttal: ajsthätikåss´} 'varseblivnings-', adjektiv till αἰσθησις {uttal: ajs´thäsis} 'känsla', 'mening', 'förnimmelse', 'begripande' och alltså med betydelsen 'det uppfattade', 'det förstådda'.
  

  Den grekiska stavningen ligger till grund för den engelska aesthetics (eller æsthetics), som bygger på romarnas sätt att skriva grekiskans ai- med ae-. Beträffande 's' i slutet av aesthetics finns information under sökordet -ics.
  

  (Nygrekiska: αισθητική.)

  ["Sigmund Freud","Carl Gustav Jung","Immanuel Kant","konstpsykologi","estetisk lärprocess","Platon","empirism","filosofisk","filosofi","-ics","epifani","perceptionspsykologi","fenomenologi","kognitivism","kreativitet","idealistiska","filosofins","experimentell estetik","konstpsykologi","estetisk","empirisk estetik","empirisk estetik","synestesi","estet","informationsestetik"]