Latin: evidentia {uttal: eviden´tjia) 'bevis': av evidens (böjd form: evidentem) 'synbar', 'uppenbar'; av förstavelsen ex- + presens participet videns av videre {uttal: vide´re} 'se'.
Uppenbar visshet, självklarhet.
Begrepp i filosofi och vetenskapsteori som används när man söker efter absolut säkra grunder för kunskap eller för metoder, instrument och liknande.
Forskningsevidens (eng: research evidence): fastställt med forskning; evidens baserad på forskningsresultat.
Evidensbehov som psykologiskt fenomen
Psykologiskt sett tycks det finnas en speciell funktion i själslivet (i varje fall hos människor men sannolikt också hos många djur) som reglerar visshetsupplevelsen. Förmågan att känna visshet respektive att ifrågasätta utvecklas vanligen till karaktärsegenskaper i den meningen att människor kan bli godtrogna, dogmatiska och auktoritetsbundna eller alternativt vänja sig vid att vara kritiska och ifrågasättande.
Olika typer av evidens och evidensstyrka
a. Att det visar sig att vissa isolerade fakta och lagbundenheter gäller 100-procentigt i fysiken, kemin och i några typer av behandling och åtgärder även i fysiologi och psykologi.
b. Att det visar sig att en viss åtgärd, till exempel viss typ av medicinsk eller psykologisk behandling, har inverkan på viss typ av sjukdom, skada eller sociala eller personliga problem, genom att man med experiment eller annan exakt metod får ett högre eller lägre medelvärde på test eller frågeformulär i behandlad grupp än i en icke-behandlad kontrollgrupp. Skillnaden i medelvärden ska vara statistiskt signifikant, vilket i de flesta fall har sin grund i att några personer i den behandlade gruppen reagerat på behandlingen.
Ju fler undersökningar av samma typ av behandling (läkemedel, metod) som ger signifikant skillnad mellan medelvärdena i experiment- och kontrollgrupp desto större är evidensstyrkan (3 som lägsta och 1 som högsta). Även uttrycket "ha god evidens" förekommer i betydelsen "ha god evidensstyrka".
Denna innebörd i begreppet evidens säger ingenting om hur stor andel av dem som fått behandlingen ifråga som reagerat på behandlingen eller hur mycket eller hur långvarigt utan är något som ligger utanför denna innebörd av evidens. Det är ett folkhälsoperspektiv perspektiv (att viss andel av dem som får behandlingen blir förbättrade eller återställda).
c. Att det visar sig i praktisk verksamhet att bedömningar och åtgärder av enskilda eller team av professionella leder till att enskilda personer reagerar positivt på den behandling som de får. Här är det av stor betydelse för evidensen hur ofta bedömningarna är riktiga och insatta åtgärder effektiva. Det är ett individperspektiv (att behandling anpassas och provas till dess varje individ blir så bra eller så återställd som kan åstadkommas).
Betydelserna a och b är relevanta och viktiga i forskning och i ett folkhälsoperspektiv, betydelse c i praktisk medicinsk och psykologisk verksamhet.
Relaterade sökord:
evidensbaserad, evidensbaserad medicin, evidensbaserad psykologisk praktik, evidenskriterium, evidensstyrka, HTA, idiografisk, kunskapsstyrning, PICO, praktikbaserad evidens, klinisk relevans, klinisk studie.
Ordformer:
Adjektiv: evident (eng: evident [evɪdənt]).
Adverb: evident (eng: evidently [ˈevɪdəntli]).
["idiografisk","statistiskt signifikant","evidensbaserad psykologisk praktik","evidensstyrka","kunskapsstyrning","praktikbaserad evidens","klinisk relevans","HTA","evidenskriterium","evidensbaserad medicin","klinisk studie","evidensbaserad","nomotetisk","PICO"]