Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "evidensbaserad":

• evidensbaserad

  evidence-based [ˈevɪdənsbeɪst]

  Latin: evidentia {uttal: eviden´tia) 'bevis': av evidens (böjd form: evidentem) 'synbar', 'uppenbar'; av förstavelsen ex- + presens particip av videre {uttal: vide´re} 'se'.

  Grundbetydelse
  

  Grundad i fakta. Att något är oomtvistligt sant.
  

  Mer om denna grundbetydelse finns under sökordet 'evidens'.
  

  Evidensbaserad praktik

  1. Term som används om sådan teknik, behandling, undervisning eller vård som har stöd i vetenskaplig forskning eller vetenskapligt gjorda utvärderingar av behandlingsprogram. Det kan innebära att praktisk verksamhet ska ha stöd i allmänt erkänd teori och kunskap på området. Här gäller uttrycket att professionella "arbetar på vetenskaplig grund".
  

  Det skedde på 1970- och 1980-talen vanligen enligt den forsknings- och utvecklingsmodell, FoU, som slog igenom i västvärlden och som gick ut på att forskningen skulle vara mer inriktad på praktiska problem än tidigare och att vunna resultat sedan skulle ligga till grund för utformning av policy och metoder i samhällets olika verksamheter.
  

  2. Från 1990 fick ordet evidensbaserad en ny innebörd genom att det kom att gälla sådana metoder som blivit föremål för vetenskapligt genomförda utvärderingar, i princip med experimentell metod, det vill säga med försöksgrupp (behandlad grupp) och kontrollgrupp eller annan jämförelsegrupp. Detta krav på evidens kom att ställas främst inom försäkrings- och skattefinansierad verksamhet i samband med införande av nödvändiga begränsningar i resurstillförsel till hälso- och sjukvård och socialtjänst.
  

  3. En tillämpning som har sin grund i vetenskaplig forskning kanske inte alls fungerar på den enskilda patienten. Man har därför infört en utvidgad innebörd i begreppet evidensbaserad på det sättet att man också räknar den evidens som läkare, psykologer, sjuksköterskor med flera får genom samtal med och undersökning av varje enskild patient. Enligt formuleringen i den på Socialstyrelsens webbplats Kunskapsguien: "En evidensbaserad praktik bygger på sammanvägningen av fyra kunskapskällor: bästa tillgängliga kunskap, personens erfarenhet och önskemål, personens situation och professionell expertis." Det är därmed en helt annan innebörd i ordet 'evidensbaserad' än i betydelse 2 som är i enlighet med Donald Schöns krav på reflektion-i-handling i professionell verksamhet.
  

  Bakgrund till kraven på evidensbaserad praktik och praktikbaserad evidens

  Åren kring 1990 fanns det två motiv till att man behövde ett nytt begrepp och en ny term som kunde ersätta FoU-modellen (forskning- och utveckling, eng: Research and Development, R&D) enligt 1940- och 50-talens syn på relationen mellan vetenskap och praktik (som innebar att vetenskaplig forskning skulle bedrivas i syfte att stimulera teknik- och metodutveckling för att i sista ledet det nya skulle tillämpas i praktisk verksamhet och utbildning).

  1. På 1980- och 1990-talen, som var en period av pressad offentlig ekonomi och omläggning till marknadsstyrning, gällde det att ställa krav på att använda metoder och läkemedel skulle vara effektiva, det vill säga att de kunde ge de resultat som man påstod att de skulle ge (inte minst value for money). Det var ett krav både från politiker och "konsumenter".
  2. I statligt och kommunalt, även privat, utvecklingsarbete började man överge FoU-modellen. I stället infördes en evidensmodell som innebär att metoder som man redan använder eller utformar (vare sig de bygger på generell forskning eller inte) ska underkastas effektivitetskontroller. Dessa får inte vara lokala utvärderingar utan ska göras enligt sådana vetenskapliga principer som gäller all forskning. Det har gjort att man i många fall ställer kravet att studierna ska ha genomförts med experimentell metod och med direkt koppling till en vetenskaplig teori om varför metoden bör fungera (dess rationale). I till exempel medicin och psykoterapi har man en grupp patienter som får behandling och en som inte får det eller får en alternativ behandling. Det är grundprincipen för så kallad "randomiserad klinisk studie", "randomiserad kontrollerad studie" (eng: randomized controlled trial, RCT), "randomiserad klinisk prövning" eller "randomiserat kliniskt experiment" (eng: randomized clinical trial, RCT). Men i många fall kan det räcka med svagare vetenskapliga bevis för att en metod fyller sitt syfte, till exempel systematiska observationer och jämförelser, konsensusprocesser och andra kvalitativa metoder. Det blir då riktigare att tala om "kontrollerade kliniska studier".

  Komplikationer med begreppet evidensbaserad

  Begreppet evidensbaserad är inte helt oproblematiskt. Man har anledning att ställa följande frågor när man stöter på det:

  • Ger den evidensbaserade metoden eller behandlingen stor, måttlig eller ringa effekt i jämförelse med andra metoder och behandlingar?

  • Är evidensstyrka 1 (= A) mer eller mindre än evidensstyrka 3 (= C)? (Rätta svaret är att 1 är högsta evidensgraden men bara i betydelsen att metoden undersökts med väl utformade studier.)

  • Ger den evidensbaserade metoden eller behandlingen effekt på samtliga som man använder den på eller på en del eller bara några få? Begreppet "evidensbaserad" säger i sig självt ingenting om det.
    
  • Överensstämmer den för en själv aktuella patient- eller elevgruppen med den grupp som var aktuell vid evidenskontrollen?
  • Överensstämmer terapeutens kompetens och personliga egenskaper med dem som gällde för terapeuterna vid evidenskontrollen?

  Bara för att en pedagogisk metod, coachingmetod, en medicinsk behandling, en psykologisk modell för organisationsförändring eller form av psykoterapi har visat sig effektiv (i betydelsen att fler i experimentgruppen än kontrollgruppen svarat på åtgärderna) i vetenskapligt genomförda experiment finns ingen garanti för att den ska fungera i det speciella sammanhang eller på den person eller grupp där man själv är involverad.

  Att kalla en metod eller behandling för evidensbaserad innebär inte att den fungerar för alla eller ens de flesta. Den gör ofta inte "underverk" alls. Påvisad effekt kan vara ringa eller endast gälla några få av dem som man vill använda den på. Hur effektiv en metod är undersöks i effectivenesstudier.
  

  Uttunning av begreppet evidensbaserad

  Evidensbegreppet och i synnerhet uttrycket "evidensbaserad" har fått en stark ställning i debatten om medicinska, psykologiska och psykoterapeutiska metoder och behandlingsformer, inom pedagogik och coaching, även inom politik (eng: evidence-based policy), där dock uttrycket evidensinformerad policy (eng: evidence-informed policy) blivit vanligare (se nedan)..
  

  Alla som bedriver någon form av verksamhet känner att de måste presentera sina metoder som evidensbaserade eller försäkra att de själva "har ett evidensbaserat tänke- eller arbetssätt" (uttryck som visar att de inte alls förstått vad det hela är fråga om).
  

  Även en del forskare beskriver numera sin forskning som "evidensbaserad" (eng: evidenced-based research) i betydelsen att de använder uppläggning och statistiska metoder som i andra sammanhang visat sig ge resultat med påvisad grad av säkerhet. Det är helt meningslöst påstående. All forskning bygger på fakta. Om något ska kallas evidensbaserat så är det någon form av behandling eller åtgärd som visat sig ge fler eller något fler positiva resultat i den behandlade gruppen än i kontrollgruppen.
  

  I psykologiska texter kan man hitta uttryck som "evidensbaserade manualer". Det har inte betydelsen att instruktionerna i manualen (handledningen) för respektive test är evidensbaserad utan att strikt tillämpning av de föreskrifter som finns där har visat att testresultaten är hållbara. Mer information om detta finns under sökordet manual.
  

  Man hittar också uttryck som "evidensbaserat urval", nämligen av sökande för viss typ av jobb. Vad som menas är att man genom vetenskapliga studier kunnat visa att viss urvalsmetod (till exempel med ett visst namngivet test) leder, bättre än slumpvis urval, till anställning av personer som är lämpliga för viss typ av jobb.

  Evidensinformerad (eng: evidence-informed). Ordet 'informerad' är här en försvenskning av engelskans inform i betydelsen 'påverka'. Man kan i många fall inte fatta beslut enbart på grundval av forskning men kan beakta sådan genom att inte fatta beslut som direkt strider mot vetenskapliga fakta utan kanske i stället är i samklang med dem. – Många gör dock ingen skillnad mellan de båda termerna.

  Evidensinformerad hälsopolicy (eng: evidence-informed policy, evidence-informed policy making): Att utforma hälso- och sjukvårdspolicy och hälso- och sjukvårdspolitik med beaktande av vetenskaplig forskning om hur olika typer av organisation och riktlinjer fungerar.
  

  Relaterade sökord:
  

  effektstorlek, evidensbas, evidensbaserad psykologisk praktik, evidensbaserad medicin, evidenskriterium, HTA, inre och yttre validitet, kunskapsstyrning, medicinsk modell, paradigm, pedagogik, Popper, praktikbaserad evidens, RCT, reflektion-i-handling, relation eller teknik, reliabilitet, utfall, validitet, vetenskapsteori.

  Skrivs även (felaktigt enligt svenska skrivregler): "evidens-baserad" respektive  evidence based (felaktigt enligt skrivregler i engelskspråkiga länder).
  

  ["psykoterapi","utfall","kunskapsstyrning","evidensbaserad medicin","experiment","rationale","praktikbaserad evidens","paradigm","konsensusprocesser","praktikbaserad evidens","Popper","evidenskriterium","medicinsk modell","reliabilitet","HTA","inre och yttre validitet","relation eller teknik","praktikforskning","vetenskapsteori","psykoterapi","coaching","RCT","manual","evidensbaserad psykologisk praktik","pedagogik","klinisk studie","inre och yttre validitet","validitet","reflektion-i-handling","kunskapsbaserad","publiceringsbias","evidensstyrka","evidensbas","evidens","effektstorlek","inform"]