Natur & Kulturs
Psykologilexikon
Här kan du hitta ordet du söker i Natur & Kulturs Psykologilexikon av Henry Egidius.
Lexikonet rymmer ca 20 000 sökbara termer, svenska och engelska, samlade under 11 500 bläddringsbara ord och namn i bokstavsordning.
Lexikonet uppdateras kontinuerligt av Henry Egidius.
Sökresultat
- Uppslagsord som matchar "evidensbaserad psykologisk praktik, EBPP":
evidensbaserad psykologisk praktik, EBPP
evidence-based practice in psychology, evidence-based psychological practice
Begreppets innebörd
Evidensbaserad psykologisk praktik (EBPP) innebär att praktiskt verksamma psykologer med beaktande av bästa tillgängliga kunskap från aktuell forskning gör bedömningar, ger rekommendationer och fattar beslut om åtgärder eller behandling som är relevanta med hänsyn till hur de bedömer patienters/klienters och olika uppdragsgivares speciella situation och problem, förutsättningar att ta aktiv del i ett åtgärdsprogram samt vars och ens önskemål i valet mellan olika alternativa åtgärder.
EBPP sägs därmed vila på tre kunskapsperspektiv:
- vetenskaplig evidens (eng: best research evidence),
- klientfaktorer (eng: the patient's characteristics, values, and context),
- psykologens expertis (eng: the psychologist's clinical expertise).
Evidensbaserad har med punkterna 2 och 3 fått en utvidgad betydelse i jämförelse med empiriskt stödd behandling (eng: empirically supported treatment, EST) som gäller endast punkt 1 ovan.
Med 'kunskapsperspektiv' avses de olika källor som psykologen använder för att bilda sig en uppfattning som kan ligga till grund för de åtgärder som efterhand vidtas i samverkan med klienten eller klienterna.
Begreppets tillämpning på all psykologisk praktik
EBPP gäller all psykologisk verksamhet, till exempel psykologisk bedömning och olika former av intervention till hjälp för enskilda eller grupper av personer, i samband med problem- och målformulering och förslag till åtgärder i utrednings- och förändringsprojekt, i utbildning och fortbildning med mera.
Bakgrund
Evidensbaserad psykologisk praktik (EBPP) är ursprungligen ett krav som blev alltmer accepterat under loppet av 1990-talet. Det fastställdes år 2005 av det amerikanska psykologförbundet APA för Evidence-based Practice in Psychology i första hand beträffande kliniskt verksamma psykologer, det vill säga psykologer som gör bedömningar och utför behandlingar som gäller psykiska problem och olika former av psykisk ohälsa. Detta berodde på krav från försäkringsbolag och myndigheter som krävde att undersökningsmetoder och behandlingsformer skulle ha stöd i vetenskaplig forskning och därmed bevisat ändamålsenliga respektive effektiva.
Sveriges Psykologförbund antog år 2013 ett policydokument med motsvarande innehåll och inriktning som det amerikanska. Det kom i en ny, utvidgad version 2020.
Syftet med EBPP är att främja relevans och effektivitet i praktisk psykologisk verksamhet genom användande av empiriskt validerad kunskap vid psykologisk bedömning, behandling och i samband med utformning av rekommendationer och åtgärder.
Konsekvenser för psykologers sätt utöva sitt arbete
Praktiskt verksamma psykologer måste ha kompetens att kunna ta till sig och använda kunskap från aktuell forskning på ett sätt som är relevant med hänsyn till de uppgifter som de hanterar.
Psykologisk expertis innebär, enligt policydokumentet om EBPP, att kunna integrera forsknings- och praktikbaserad kunskap i det sammanhang som den ska användas i, bland annat med hänsyn till enskilda personers och situationers speciella förutsättningar och den erfarenhet och kunskap som psykologer får i sitt dagliga arbete.
Beslut om åtgärder skall tas i samverkan med klienten och med hänsyn till sannolika kostnader samt i fråga om nytta, tillgängliga resurser och möjliga alternativ.
Det är psykologen som har hela ansvaret för den slutliga bedömningen av en viss åtgärds eller åtgärdsplans lämplighet och genomförbarhet.
Enskilda personer och situationer kan kräva beslut och insatser som det inte finns forskningsstöd för, därför att de problem det gäller inte ännu blivit behandlade i vetenskaplig forskning. Psykologen måste då lita till allmän psykologisk kunskap, till vetenskapligt sätt att formulera problem och prova olika lösningar.
Eftersom behandlingsforskning gäller effekter av insatser i två eller flera jämförbara grupper, är de resultat som redovisas i forskningsrapporter direkt tillämpliga endast på beslut som gäller generella åtgärder, till exempel i förebyggande och hälsofrämjande syfte. När forskningsresultat används som stöd för åtgärder eller rådgivning i enskilda fall råder endast viss sannolikhet för att forskningen är tillämplig (i det amerikanska dokumentet: "The application of research evidence to a given patient always involves probabilistic inferences").
Åtgärderna eller rekommendationerna blir då evidensbaserade endast om psykologen eller det team där psykologen ingår följer upp effekterna av vidtagna åtgärder eller givna rekommendationer (i det amerikanska dokumentet: Therefore, ongoing monitoring of patient progress and adjustment of treatment as needed are essential to EBPP.)
Det är sådana aspekter och varit avgörande för tillägget av de ovannämnda punkterna 2 och 3 i innebörden i begreppet evidensbaserad psykologisk praktik, en utvidgad evidens, nödvändig i praktiskt psykologiskt arbete, analogt med förhållandena inom till exempel medicin, omvårdnad, fysioterapi med flera områden.
De fullständiga dokumenten
För läsning av det amerikanska policydokumentet, klicka [exturl:här|http://www.apa.org/practice/guidelines/evidence-based-statement.aspx] (öppnas i nytt fönster) och för det svenska [exturl:här|https://www.psykologforbundet.se/globalassets/a-psykologforetagarna/ebpp-002.pdf] (öppnas i nytt fönster).
Relaterade sökord: evidensbas, evidensbaserad praktik, expertis i klinisk psykologi, forskning, klinisk bedömning, klinisk osäkerhet, nära vård, personaliserad vård, personcentrerad, patientcentrerad, reflekterande praktik.
["evidensbaserad praktik","evidensbaserad","intervention","hälsofrämjande","psykisk ohälsa","nära vård","kliniskt>>klinisk psykologi","personaliserad vård","klinisk bedömning","kliniskt","bedömning","reflekterande praktik","forskning","evidensbas","empiriskt validerad","expertis i klinisk psykologi","klinisk osäkerhet","personcentrerad","patientcentrerad",""]- vetenskaplig evidens (eng: best research evidence),