Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "evidensbaserad medicin":

• evidensbaserad medicin

  evidence-based medicine [ˈɛvɪdənsbeɪst ˈmɛdsn], EBM

  EBM är ett förhållningssätt som består i att kritiskt bedöma om planerad behandling eller vård i varje enskilt fall har stöd i bästa tillgängliga kunskap om dess tillämplighet och effekter.

  Kravet på en metod att vara evidensbaserad formulerades i nutida innebörd på 1970-talet.
  

  Själva termen evidensbaserad medicin, EBM (eng: evidence-based medicine, EBM), lanserades först i början av 1990-talet. Det var i Kanada vid samma universitet, McMaster University i Hamilton, som man utformade läkarutbildningen som problembaserat lärande. Syftet var att koppla samman vetenskap och praktik på ett sätt som man inte gjort tidigare. 
  

  Tanken var att man redan i grundutbildningen skulle vänja blivande läkare vid att söka information på internet om besvär eller sjukdomar och där hitta forskningsrapporter om behandlingsmetoder som i experimentella studier visat sig vara effektiva. På detta sätt förvärvad kunskap skulle tillämpas på de problem som studenterna i smågrupper skulle ta ställning till.

  Samtidigt betonades att man alltid måste utgå från enskilda patienters speciella besvär och välja åtgärder eller rekommendationer enligt den samlade bedömning som man kommer fram till.

  Många forskare ansåg att man skulle hålla sig mera strikt till de vetenskapliga beläggen och tillämpa forskningsresultat direkt på alla patienter med samma besvär som försökspersonerna i rapporterad forskning.

  Det gjorde att vi fick två evidensbegrepp.
  

  1. Att arbeta med evidensbaserad medicin, EBM, innebär enligt SBU att kombinera vetenskaplig evidens med kliniskt kunnande och enskilda patienters unika situation och önskemål (eng: evidence-based individual decision making, EBID). För mer information [exturl:klicka här|https://www.sbu.se/sv/publikationer/vetenskap-och-praxis/enbart-evidens-racker-inte-for-vardbeslut/]. Detta är också den definition som i början av 1990-talet gjordes av en av upphovspersonerna till EBM, David Sackett vid McMaster University:
  

  ”EBM is a systematic approch to clinical problem solving which allows the integration of the best available research evidence with clinical expertise and patient values.” (Sackett DL, Strauss SE, Richardson WS, et al. Evidence-Based medicine:how to practice and teach EBM. London: Churchill-Livingstone, 2000).

  Alltså egentligen inte evidensbaserad utan sammanvägningsbaserad. Vem eller vilka som ska göra sammanvägningen (the integration) framgår inte av definitionen.
  

  2. Enligt en vanlig internationell definition ges begreppet evidensbaserad medicin en väsentligt snävare tolkning: "EBM är den del av diagnostik och behandling i hälso- och sjukvården som är en direkt tillämpning av föreskrifter som tagits fram på grundval av vetenskapligt gjorda utvärderingar av olika metoder och läkemedel." Den definition som tillämpas av Cochrane är på samma sätt mycket precis: Treatment of patients based on the systematic and detailed approach of current best research evidence.

  1 och 2 är alltså i grunden två skilda evidensbegrepp.
  

  Den som vill arbeta med EBM enligt betydelse 1 börjar med att formulera preciserade frågor som gäller viss sjukdom, skada, diagnostisk metod, behandlingsmetod, typ av läkemedel och så vidare.

  Nästa steg är att på ett systematiskt sätt granska och väga samman tillgängliga forskningsresultat med bedömning enligt egen klinisk erfarenhet och enskilda patienters (och närståendes) synpunkter och önskemål. Aktiv samverkan ("samskapande") med patienterna är från slutet av 2010-talet ett centralt tema i vårdpolitiska dokument, innan beslut om åtgärd kan bli aktuellt.
  

  Det är beslut om åtgärder ("the clinical problem solving") som är baserad bland annat på vetenskaplig evidens, inte bedömningen.
  

  Relaterade sökord: evidens, evidensbaserad, evidensbaserad praktik, evidensbaserad psykologisk praktik, evidensbegrepp, evidensparadigm, evidensstyrka, HTA, kunskapsbaserad vård, kunskapsstyrning, mindlines, personaliserad vård, publiceringsbias, RCT, vårdförlopp.

  Terminologi: Tre något vidare begrepp är a. evidensbaserad vård, EBV, och b, evidensbaserad praktik EBP, där också andra professionellas än läkarnas praktik ingår och c. bästa praxis (eng: best praxis) som står för konsensus för vad som gäller som bästa sätt att utreda och behandla då det gäller olika typer av sjukdom och ohälsa.
  

  På engelska definieras evidensbaserad vård på följande sätt: Evidence-based health care is the conscientious use of current best evidence in making decisions about the care of individual patients or the delivery of health services.

  ["praktikbaserade evidens","evidensbaserad psykologisk praktik","evidensbaserad praktik","evidensbaserad","evidensbegrepp","personaliserad vård","mindlines","kunskapsbaserad vård","diagnostisk","gruppnivå","vårdförlopp","RCT","evidensstyrka","Cochrane","HTA","kunskapsstyrning","SBU","evidens","publiceringsbias","samskapande","evidensparadigm","problembaserat lärande","bästa praxis","konsensus","erfarenhet","klinisk"]