Ett paradigm i betydelsen en etablerad rutin, ett gängse mönster, allmänt godtagna regler eller liknande som man i olika sammanhang följer för att komma fram till bevis för att ett påstående gäller.
I brottmål ingår exempelvis teknisk bevisning som ett viktigt led i paradigmet för att få fram evidens om vem som kan bindas till brottet.
I kliniska sammanhang (medicin, psykologi, psykoterapi, omvårdnad och liknande) tillämpas två olika evidensparadigm som var för sig har följande led:
Paradigmet forskning: En grupp patienter a. med diagnosen X b. ges ett verksamt läkemedel Y, c. medan en jämförbar grupp med samma diagnos fick ett sockerpiller Z utan verksam ingrediens. d. Om fler i gruppen som får Y än i gruppen som får Z blir diagnosfria och skillnaden är så stor att den inte kan ha uppkommit av ren slump, sägs det föreligga evidens för att Y är verksamt medel vid diagnos X. (Man nämner i regel inte att evidensen bara gäller med viss frekvens.)
Paradigmet klinisk praktik: Person A har symtom som a. stämmer med diagnos X och b. borde enligt forskningsparadigmet behandlas med Y men c. den behandlingen kan av något skäl inte sättas in i person A:s fall (allergisk mot de substanser som ingår i detta). Det gör att den behandlande läkaren måste komma på d. ett annat sätt att hjälpa A. Om detta andra sätt har avsedd verkan e. finns klinisk evidens för att behandlingen var effektiv. Denna evidens är visserligen bara en indikation men blir till en del av den erfarenhet som läkaren bygger sin verksamhet på.
Relaterade sökord: evidens, evidensbaserad, evidensbaserad psykologisk praktik, evidensbaserad praktik, evidensbegrepp, paradigm, personcentrerad, RCT.
["evidensbasering","evidensbaserad psykologisk praktik","evidensbaserad praktik","evidensbaserad","personcentrerad","paradigm","evidensbegrepp","klinisk","evidensen","evidens","frekvens","RCT"]
Om Psykologiguiden