existential anxiety [ˌɛɡzɪˈstɛnʃəl æŋˈzaɪəti], existential angst [ ˌɛɡzɪˈstɛnʃəl aŋst]
[USA-uttal av existential: ˌɛɡzɪˈstɛnʃəl, ˌɛksɪsˈtɛnʃəl, ˌɛgzɪsˈtɛntʃəl eller ˌɛksɪsˈtɛntʃəl]
Ångest som uppväcks av att uppleva sig som ensam i tillvaron med eget ansvar för hur man bör forma sitt liv som människa.
I existentialistisk filosofi anses ångest inför tillvaron vara en naturlig del av den mänskliga existensen. En grundtanke är att var och en av oss är själva den omvärld som vi uppfattar och upplever. Det görs ingen uppdelning på ett subjekt som är omgivet av ett antal objekt. Det föreställda är identiskt med själva föreställandet och upplevandet.
Den existentiella ångesten är inte någon förstärkt rädsla utan själva ovisshetens grundkänsla, som finns inneboende i levandet, i att finnas till, vara vad som tyska kallas Dasein, på engelska Being.
Relaterade sökord: acceptance and commitment therapy, existentiellt vakuum, existentialism, existentialistisk psykologi, existentiell frustration, existentiell neuros, existentiell psykoterapi, Karl Jaspers, utvecklingsuppgift, vara-i-världen.
["existentialistisk psykologi","existentialistisk filosofi","existentiell frustration","vara-i-världen","existentiellt vakuum","existentiell psykoterapi","existentialism","utvecklingsuppgift","Karl Jaspers","acceptance and commitment therapy","existentiell neuros","Ångest","Dasein","ångest"]
Om Psykologiguiden