experiential psychotherapy [ɪkˌspɪriˈenʃl ˌsaɪkəʊˈθerəpi], experiential therapy
Psykoterapi som grundas på känslomässigt upplevda möten med andra och med det egna självet och som inriktas på klienternas sätt att uppleva sig själva och omvärlden så direkt som möjligt, utan förutfattade meningar, invanda föreställningar eller andra tolkningar.
En persons direktupplevelse av sig själv och sin situation är utgångspunkten för en av terapeuten underlättad förändringsprocess som går mot ökad upplevelse av sammanhang i tillvaron och i personens sätt att tänka, känna och sträva.
Det gäller att få människor att leva i nuet, att se på sina problem realistiskt, att öppna sig för intryck och förändringar.
Som typexempel på experientiell terapi räknas personcentrerad terapi (Carl Rogers m fl), existentiell terapi (Fritz Perls, Rollo May, Irvin Yalom, Viktor Frankl (med flera) samt process-experientiell terapi (eng: process-experiential therapy) med inriktning på förändring i sättet att uppleva människor, situationer, konflikter osv känslomässigt.
IR-behandling är en psykoterapeutisk metod med användning av visualisering.
Relaterade sökord: acceptans. emotionsfokuserad terapi, encounter, experientiell, fenomenologi, Gendlins fokuseringsteknik, gestaltterapi, inkongruens, IR-behandling, Jung, koherensterapi, Laing, närvaro, personcentrerad terapi, relationell psykoterapi, upplevelsegrupp.
["personcentrerad terapi","Carl Rogers","Irvin Yalom","acceptans","existentiell terapi","fenomenologi","möten","process-experientiell terapi","direktupplevelse>>direktupplevande","encounter","Jung","Laing","upplevelsegrupp","existentialistisk","experientiell","inkongruens","närvaro","emotionsfokuserad terapi","Gendlins fokuseringsteknik","koherensterapi","personcentrerad terapi","relationell psykoterapi","gestaltterapi","Psykoterapi","IR-behandling","självet","själv"]