Gren av filosofi och psykologi med anor som sträcker tillbaka till Theodor Fechner i slutat av 1800-talet men som fick förnyad aktualitet genom de studier som gjordes av brittisk-amerikanske psykologen Daniel Berlyne [ˈdanjəl bɜːʳˈlaɪn] (1924-1976), professor i psykologi i Toronto från 1962, grundare av International Association of Empirical Aesthetics (1965).
För dem som sysslar med denna forskningsgren gäller det att komma fram till lagbundenheter för vad människor uppfattar som vackert och fult. Syftet är att kunna fastställa vari skönhet egentligen består utan att vi ska vara hänvisade till olika experters skilda, ofta motstridiga, bedömningar av bildkonst, arkitektur, poesi, musik osv.
Experiment arrangeras med försökspersoner som får betrakta bilder, lyssna på musik osv som varieras stegvis och systematiskt i fråga om form och färg resp toner och komposition. Uppgiften för försökspersonerna är att ange när de upplever en bild som vacker, neutral eller ful.
Daniel Berlyne presenterade flera studier där han visade hur människors sätt att reagera på och uppleva konst har med vars och ens läggning och kulturella bakgrund att göra, även med vana vid enskilda typer av konst.
Den främsta svårigheten med experimentella studier på detta område ligger i svårigheten att avgränsa konstupplevelse på ett djupare plan från upplevelser av vad som är tilltalande, harmoniskt, snyggt, prydligt osv. När människor säger att de tycker att ett musikstycke, en dikt eller en skulptur är vackra, ligger det vanligen olika typer av upplevelse bakom deras bedömningar.
Konstupplevelse uppstår i ett samspel mellan konstverket och den person som reagerar på det. Som Daniel Berlyne poängterade kan man därför inte fastställa vad skönhet i sig själv är utan måste begränsa sig till att belysa hur olika konstskapare i olika kulturer och epoker lyckas gestalta något som väcker de speciella känslor och stämningar som människor räknar som estetiska. Olika människor i samma kultur och i samma tid har dessutom olika god förmåga att uppleva känslor av välbehag, lust och lycka, när de betraktar verk inom bildkonst och arkitektur respektive lyssnar till musikverk.
Vad man kunnat konstatera inom både filosofisk och psykologisk estetik är att människor vanligen får estetiska upplevelser när konstnärer lyckas skapa något som ger upphov till tankar och känslor som försätter dem i en stämning av reflektion och lycka och som vissa konstformer kan beröra det gåtfulla i tillvaron och människans liv, ungefär som när vi kommer in i ett speciellt stämningsläge i naturen och då upplever naturskönhet. Det gäller dock då inom estetik och empirisk forskning om denna att skilja mellan känslan av andakt och upplevelsen av att något är vackert och inte fult eller bara neutralt.
Relaterade sökord: epifani, empirisk estetik, estetik, existentiell, konstpsykologi, kreativitet, numinositet.
["epifani","Theodor Fechner","empirisk estetik","estetik","existentiell","konstpsykologi","numinositet","kreativitet"]
Om Psykologiguiden