experimental psychology [ɪkˌspɛrɪˈmentl saɪˈkɒlədʒi]
1. Psykologisk forskning som använder experiment för att kunna fastställa fakta och samband.
Speciellt områden som lärande, minne, perception, intelligens, reaktionstid, socialpsykologi och klinisk psykologi har haft och har experiment som grundläggande metod.
Detsamma gäller en riktning som behaviorism och dess motsvarigheter inom psykoterapin, beteendeterapi och kognitiv beteendeterapi. Det hänger samman med att denna riktning och dessa typer av psykoterapi grundar sig på teorin att människans och djurens beteende kan förklaras och förstås enligt inlärningspsykologiska principer.
Begreppet experimentell psykologi (experimentalpsykologi) står i denna betydelse i motsats till psykologisk forskning och teoribildning baserad på observationer, introspektion, analyser av myter, konstverk, drömmar osv. Psykoanalysen och Carl Gustav Jungs psykologi är exempel på typer av psykologi som haft och har stor betydelse i ämnet utan att ha sin grund i experimentella studier. Detta hindrar dock inte att psykoanalysens grundbegrepp kunnat bli föremål för experimentell forskning. Se ill exempel DMT.
2. Riktning i psykologins historia, enligt vilken medvetandet i form av lärande, minne, perception, sinnesförnimmelser, reaktionstid och medvetandefenomenens samband med stimuli i omvärlden kan (och bör) bli föremål för vetenskapligt studium med hjälp av experiment.
Experimentalpsykologin i denna mening blev mer än en metod: en riktning inom psykologin, enligt vilken själslivet bör utforskas experimentellt med motiveringen att psykologiska processer är orsakade av yttre påverkan som åstadkommer fysiologiska förändringar i sinnesorganen och centrala nervsystemet.
Här fanns dock också ett filosofiskt intresse som gällde utforskandet av den psykiska sidan av tillvaron och möjligheten till sann kunskap om verkligheten. För det tredje fanns ett rent naturvetenskapligt intresse att utforska hur sinnesorganen fungerar.
De tyska forskarna Gustav Theodor Fechner (1801-1887) och Herman von Helmholtz (1821-1894) räknas som de första experimentalpsykologerna i den här betydelsen. Hans bok om psykofysikens grunder utkom 1860. Det första psykologiska laboratoriet för experimentell psykologi grundades av Wilhelm Wundt (1832-1920) i Leipzig år 1879 med ungefär samtidiga paralleller i England och USA.
Experimentella metoder har kommit att användas i stor omfattning på så gott som psykologins alla områden, till exempel inom gestaltpsykologi, socialpsykologi, arbetspsykologi, trafikpsykologi, psykoterapi, gruppsykologi och så vidare. Men den forskning som bedrivits på dessa områden räknas inte till det som i psykologins historia går under namnet experimentalpsykologin.
Relaterade sökord: allmän psykologi, Franz Brentano, empirism, evidensbaserad, experiment, Helmholtz, Müller, psykofysik, psykofysisk parallellteori, psykologi, psykologiskt experiment.
["Fechner","evidensbaserad","Wundt","allmän psykologi","psykologins historia","experiment","fysiologiska","filosofiskt","Helmholtz","Carl Gustav Jung","Franz Brentano","Müller","sinnesförnimmelser","psykofysik","psykologiskt experiment","psykoanalysen","lärande","minne","perception","intelligens","reaktionstid","introspektion","socialpsykologi","klinisk psykologi","behaviorism","kognitiv beteendeterapi","beteendeterapi","inlärningspsykologi","sinnesförnimmelse","empirism","psykofysisk parallellteori","gestaltpsykologi","socialpsykologi","arbetspsykologi","psykoterapi","gruppsykologi"]