ESP.
Varseblivning utan hjälp av sinnena, utomsinnlig varseblivning. Motsats till 'sensorisk perception' (eng: sensory perception).
I och med att termen kognition blivit vanlig från slutet av 1900-talet används numera hellre beteckningen "anomal kognition" för extrasensorisk perception, telepati och klärvoajans (inklusive prekognition och retrokognition).
Begreppet "utomsinnlig varseblivning" introducerades 1924 av den tyske läkaren Gustav Pagenstecher (1855-1942). Termen ESP fick spridning genom den amerikanske psykologen Joseph B. Rhine (1895-1980) som år 1934 använde den för såväl telepati (tankeläsning) som för klärvoajans (att för den inre synen uppfatta händelser, saker och personer som är på avstånd i tid och rum).
Experimentellt har man hittills inte kunnat definitivt belägga att extrasensorisk perception förekommer men det finns ett fåtal studier som brukar anges som bevis på att åtminonstone enstaka människor har en extrasensorisk förmåga (eng: ESP ability).
De fenomen som uppfattas som exempel på ESP har enligt kritikerna en annan förklaring som bättre stämmer med den i psykologin dominerande naturvetenskapliga världsbilden.
ESP ability, ESP power: ESP-förmåga. Förmåga till extrasensorisk perception.
Relaterade sökord: monad, ovanlig upplevelse, parapsykologi, perception, zenerkort.
Etymologi:
Latin: extra 'utanför' och sensus 'förnimmelse', 'sinne' + perceptio {uttal: perkep´tiå} 'uppfattande', 'begripande'; av förstavelsen per- + verbet capere {uttal: kapp´ere} 'fånga', 'inta'.
["klärvoajans","parapsykologi","ovanlig upplevelse","telepati","monad","anomal kognition","perception","zenerkort","prekognition","retrokognition","kognition"]
Om Psykologiguiden