Förändring som gäller byte av modell eller synsätt (perspektiv).
Förändring av första ordningen är förnyelse eller förbättring av något som det redan är, t ex att skärpa målformuleringarna i en målstyrd utbildning, att göra innehållet rikare eller korrigera felaktigheter i innehållet i kursmaterial. Kallas också typ I-förändring.
Förändring av andra ordningen (typ II-förändring) kräver ett nytt synsätt, ett byte av inriktning och modell som när man byter från klassundervisning till grupparbeten och projektarbeten, från en uppläggning av utbildningen med tonvikt på föreläsningar och inläsning av kursböcker till problembaserat lärande.
Psykologiskt är detta påfrestande för de berörda eftersom det ofta innebär att befintliga värderingar, ambitioner, roller, rutiner och sätt att uttrycka sig blir ifrågasatta och det gäller att uppfatta och förhålla sig på ett nytt och annorlunda sätt än tidigare.
Så kallade systemskiften i politiken är förändringar av andra ordningen som när man i de västeuropeiska länderna övergav idén om statligt reglerade välfärdssamhällen till förmån för privatisering och konkurrens mellan olika aktörer inom t ex skola och vård.
Förändring av tredje ordningen (typ III-förändring) består i att man övergår från att vara övertygad om att en viss modell är den enda rätta till att se olika synsätt och modeller för en verksamhet som olika sätt att planera, organisera och tänka, som man kan välja bland alltefter skiftande omständigheter. Förändring (change) är här ett mål och ett värde i sig själv.
Relaterade sökord: framing, innovation, kognitiv omstrukturering, organisatoriskt lärande, perspektiv, reframing.
["problembaserat lärande","organisatoriskt lärande","perspektiv","reframing","framing","kognitiv omstrukturering","innovation"]