Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "förstärkning":

• förstärkning

  reinforcement [ˌri:ɪnˈfɔ:smənt], reenforcement
  

  Franska: renforcer [rɑ̃fɔrˈse] 'förstärka'; av re-, en förstavelse som används för att ge ökad kraft åt betydelsen, + en [ɑ̃] 'i' + force [fɔrs] 'styrka', 'kraft'; av det senlatinska ordet infortiare {uttal: infårrtia´are} 'förstärka', av in- 'i riktning mot' + fortis {uttal: fårrtiss} 'stark'.
  

  1. Att något görs starkare genom egen förändring eller genom påverkan eller inverkan av något annat.

  2. En förstärkning av statens budget eller av försvarsmakten innebär att båda får mera kraft eller effektivitet, att man kan åstadkomma mer än tidigare med dem.

  3. I psykologin har termen sedan början av 1900-talet fått flera, mera speciella betydelser. Den används huvudsakligen i olika former av behaviorism och beteendeterapi, ofta både om a. att en viss typ av beteende etableras (eng: is established) som reaktion på en stimulus som inte tidigare utlöste detta beteende och b. att det etablerade beteendet får större kraft som reaktion på denna stimulus, upprepas allt oftare och består över längre tid.
  

  4. Inom AI används uttrycket reinforcement learning om positiv och negativ feedback som metod att justera program av typen ChatGPT.
  

  Positiv och negativ förstärkning, bestraffning

  Positiv förstärkning (eng: positive reinforcement) är en konsekvens av ett beteende som ökar styrkan eller varaktigheten i beteendet eller dess frekvens eller snabbheten i reaktionerna kallas positiv förstärkare. Själva påverkan på beteendet kallas positiv förstärkning. Beteendets konsekvens betecknas ofta som en stimulus, i de här fallet en positiv sådan (S+).
  

  Det händer att man ser formuleringar om att en individ får positiv förstärkning. Enligt radikal behaviorism är det bara beteenden som kan bli förstärkta.

  Negativ förstärkning (eng: negagtive reinforcement) är en sådan konsekvens av djurs eller människors beteende att de undviker eller undslipper något obehagligt (= något negativt). Själva beteendet förstärks (ökar i frekvens, styrka, snabbhet eller varaktighet) men konsekvensen minskar eller upphör.

  Bestraffning (eng: punishment) är en sådan konsekvens av ett beteende (i behavioristiska inlärningsexperiment) som varelsen reagerar aversivt, avvärjande, på genom att tendera att inte upprepa det.
  

  Bestraffning ska här skiljas från negativ förstärkning, som är en belöning bestående i att varelsen undslipper något obehagligt, alltså egentligen något positivt.

  Förstärkning och förstärkare (reinforcement and reinforcers)

  Det förekommer att man använder formen "förstärkning" inte bara om fenomenet ökning av styrkan i ett visst beteende eller hos vissa responser utan också om stimuli (det man uppfattar och upplever) som fungerar som förstärkare.

  Förklaringar till förstärkning
  

  A. I klassisk behaviorism från 1900-talets början (John B. Watson och Ivan Pavlov) förklaras förstärkning av att djur och människor har en medfödd tendens eller förmåga att reflexmässigt reagera på vissa stimuli, som när blinkning utlöses av föremål som kommer nära ögonen, en sorts medfödda försvarsreaktioner.

  Människor och många djur har dessutom en tendens eller förmåga att reagera redan när något annat än den naturliga stimulus påverkar sinnena, när de är nära varandra i rum eller tid. Om en klocksignal ljuder varje gång någon sekund innan en insekt flyger fram emot ögonen, utlöses blinkreflexen redan vid klocksignalen. Denna signalerar (eng: signalizes/signalises) att en obetingad stimulus är nära i tid och rum. Det har skett en så kallad klassisk betingning (eng: classical conditioning), senare även kallad respondent betingning eller signalinlärning. Den ena är betingad (är en följd) av den andra.

  B. I en annan form av klassisk behaviorism, den som representeras av E. L. Thorndike (1874-1949) består förstärkning i att ett beteende vilket som helst utlöses allt snabbare vid given stimulus. Katter lyckades allt snabbare få in en tass i en ögla eller trampa på en pedal som öppnade den bur som de var instängda i, när föda placerades utanför buren.

  Det hade uppstått en instrumentell betingning (eng: instrumental conditioning), som det senare kom att heta (i en lärobok från 1940 skriven av Ernest Hilgard och Donald Marquis) omväxlande med den term som B. F. Skinner lanserade, operant betingning (eng: operant conditioning).

  Det är dock ett språkbruk som inte tar hänsyn till avgörande skillnader i teorierna bakom de båda termerna.

  Enligt Thorndike skedde förstärkningen av katternas reaktion att dra i öglan eller trampa på pedalen på grund av en connection eller association, en koppling, i deras hjärnor mellan de områden i hjärnan som behandlar inkommande information och de områden som reglerar lemmarnas rörelser. En hjärnfysiologisk förklaring alltså. Hans teori betecknas ofta konnektionism.

  Det var samtidigt en funktionalistisk förklaring: förstärkningen bestod i kopplingen mellan målet att få tag i födan och tekniken att nå dit. Lärandet var instrumentellt.

  I begreppet operant betingning finns inte alls någon teori om vad som händer i hjärnan eller mentalt i ett psyke. Detta synsätt behandlas nedan i punkt C.

  C. I den form av behaviorism som utformades av B. F. Skinner på 1930-, 1940 och 1950-talen, kom begreppet operant betingning) att inta en central plats.

  Ett beteende börjar enligt hans teori att formas och efterhand stabiliseras allt mer genom att det råkar kopplas till vissa konsekvenser, som kan inträffa mer eller mindre slumpartat liksom beteendet självt. Individen reagerar på stimuli som har med dessa konsekvenser att responserna ökar i styrka (i form av frekvens, snabbhet, uthållighet eller intensitet). Vilka dessa stimuli är kan variera och de är inte betingade utan aktiveras av sig själva, följaktligen inte betingade stimuli utan diskriminativa stimuli, alltså godtyckligt valda.

  Konsekvensen av ett beteende ska enligt Skinner uppfattas som "a condition generated by the reinforcer".

  Skinner ville undvika förklaringar och absolut inte ta till några sådana som kunde antyda att man behöver begrepp som vilja, motiv, mål, behovstillfredsställelse eller liknande för att kunna förutsäga eller kontrollera eget eller andras beteende. Han ansåg att man måste nöja sig med att registrera under vilka tillfälliga mer eller mindre regelmässigt uppträdande omständigheter (contingencies) som förstärkning av ett beteende sker. Detta enligt den form av positivism som han företrädde.

  I radikal behaviorism, som Skinner företrädde, använder man endast iakttagbara yttre händelser (stimuli) och iakttagbara yttre beteenden (responser) samt beteendenas iakttagbara konsekvenser för att förutsäga och kontrollera djurs och människors sätt att vara och reagera, deras beteende.

  I sina senare skrifter förklarade Skinner förstärkning av nya beteenden med att organismen (nervsystemet) väljer att etablera de beteenden som i det långa loppet gagnar överlevnad (eng: survival). På det sättet kunde han knyta an till biologisk utvecklingslära, darwinism, enligt vilken anlagsbetingade egenskaper och beteendemönster tar form av en slump under arternas biologiska utveckling.

  Att förstärkning av vissa beteenden sker beror enligt Skinner på att somliga beteenden är viktiga för individens överlevnad, andra inte: "reinforcement is due to its survival value and not to any associated feelings" ("förstärkning beror på dess betydelse för individens överlevnad och inte på de känslor som väcks av den").

  Allt beteende skulle enligt honom kunna förutsägas och kontrolleras om att man för varje individ identifierar vilka stimuli som utlöser vissa responser och vilka konsekvenser som vissa beteenden har. Men man får då ta hänsyn till vilka speciella beteenden som varje art förvärvat genom biologisk utveckling (att hundar skäller, katter jamar, fåglar pickar, råttor petar med tassarna och människor pratar och griper med händerna).

  Denna tankegång gäller dock inte i den form av behaviorism som representerades av den tysk-brittiske forskaren Hans Jürgen Eysenck.

  D. I kognitiv behaviorism och kognitiv beteendeterapi som båda kom att få en dominerande ställning i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet förklarar man förstärkning respektive blockering av beteenden med människors och vissa djurs förmåga att dra slutsatser, ha motiv och uppleva situationer och händelser känslomässigt ("motiverande operationer"). Människor tar reda på var man till exempel får god service och vänder sig dit. Upplevelse av belöning, uppskattning och så vidare är mentala processer som förstärker ett beteende.

  Termen förstärkning har därmed förlorat sin tidigare, preciserade betydelse och används mer i betydelsen feedback.
  

  Relaterade sökord:
  

  antecedent, behaviorism, beteendeanalys, betingning, diskrimination, feedback, fyrtermskontingens, förstärkningskontingens, förstärkningsschema, generalisering, maskininlärning, operant, motiverande operationer, B. F. Skinner, stimulus-sampling-teorin, tretermskontingens.

  Datatermer:

  förstärkningsinlärning, förträning.
  

  ["darwinism","E. L. Thorndike","Ernest Hilgard","kognitiv beteendeterapi","beteendeterapi","reinforcement learning","maskininlärning","AI","feedback","ChatGPT","instrumentell betingning","respondent betingning","radikal behaviorism","behaviorism","obetingad stimulus","beteendeanalys","fyrtermskontingens","tretermskontingens","positivism","konnektionism","funktionalistisk","negativ förstärkning","contingencies","förstärkningskontingens","förstärkningsschema","klassisk betingning","betingning","Ivan Pavlov","B. F. Skinner","John B. Watson","formning","S-R-psykologi","antecedent","operant lärande","feedback","diskrimination","generalisering","Negativ förstärkning","förstärkningsinlärning","förträning","stimulus-sampling-teorin","förstärkningskontingens","egenskapsteori","Positiv förstärkning","positiv förstärkning","Hans Jürgen Eysenck","diskriminativ stimulus","diskriminativa stimuli","three-term contingency","förstärkningsscheman","John B. Watson","förstärkningsschema","respondent betingning","motiverande operationer","operant betingning","beteendet","responser","betingning","signalinlärning","operant","feedback"]