Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "förstärkningskontingenser":

• förstärkningskontingenser

  contingencies of reinforcement [kənˈtɪndʒənsːz əv ˌriːɪnˈfɔːsmənt], reinforcement contingencies

  Etymologi: 'Kontingens' är bildat på det latinska ordet contingere {uttal: kånntinn´gere} 'röra', 'stöta till'; som intransitivt verb 'hända', 'inträffa'. Det är i den betydelsen som vi fått de engelskspråkiga orden contingent (upon/on something) och contingency. De anger att något inträffar genom att vara kopplat till något annat. Det latinska ordet contingere består av förstavelsen con- {uttal: kånn} 'med', 'samman' och verbet tangere {uttal: tann´gere} 'röra vid'. I många sammanhang kan man översätta contingency med 'omständighet som något är beroende av' eller mer allmänt 'förutsättning', 'betingelse'.
  

  Definition

  Med förstärkningskontingenser avsåg upphovsmannen till begreppet "operant betingning", den amerikanske psykologen B. F. Skinner (1904-1990), uppkomna samband mellan tre steg (eng: three terms) när det gäller förstärkning av ett djurs eller en människas responser på stimuli:

  stimuli – responser – konsekvenser av responserna.
  

  Skinners definition i boken [exturl:Contingencies of reinforcement|https://www.google.com/search?client=firefox-b-d&q=http%3A%2F%2Fwww.bfskinner.org+%E2%80%BA+wp-content+%E2%80%BA+uploads+%E2%80%BA+2014%2F07+%E2%80%BA+CoR]: An adequate formulation of the interaction between an organism and its environment must always specify three things: (1) the situation in which behavior occurs, (2) the response itself, and (3) the reinforcing consequences. The interrelationships among them are the "contingencies of reinforcement". (Kapitel 1 under rubriken Beyond stimulus and response.)
  

  Det är fråga om tre separata fenomen som enligt den positivism som han företrädde kan göras beroende av varandra (eng: become contingent upon each other) i olika former och konstellationer. Dessa beroenden, kopplingar, är kontingenser (villkor) för att ifrågavarande beteende ska förstärkas (tendera att upprepas).
  

  Beroendena kan ta sig uttryck i

  A. förstärkningsscheman (eng: schedules of reinforcement), det vill säga scheman för hur ofta och hur konsekvent en respons på viss stimulus följs av förstärkande konsekvenser,
  

  B. olika typer av samband som till exempel a. undvikande av stimuli b. uppsökande av stimuli, c. flykt från stimuli, d. val mellan stimuli, e. val mellan responser beroende på vilken som leder till förstärkande konsekvens och så vidare.
  

  Tillägg till Skinners tretermskontingenser
  

  Senare har man lagt till ytterligare ett eller flera led. Ett sådant är det som Skinner betraktade endast som en förutsättning för att förstärkning av beteendet ska kunna ske: behovstillstånden hos individen. På det sättet kom förstärkningskontigenser att bestå av beroendeförhållanden mellan fyra led (four terms): motiverande operationer – stimuli – responser – konsekvenser.

  Flera forskare blev uppmärksamma på att det inte bara är stimuli i sträng bemärkelse som utlöser beteenden utan vilka fenomen som helst i en situation. De kallade dem mer allmänt för antecedenter (olika inverkande fenomen på ett beteende).
  

  I femterms- och sextermskontingenser lägger man till ytterligare omständigheter som påverkar förstärkning eller försvagning av beteenden. (Mer om detta finns längre ner i denna artikel.)
  

  Förväxlingar och betydelseförskjutningar

  A. Numera använder man ofta termen antecedent om motiverande operation (fast denna egentligen bara är en av många former av antecedenter).

  B. Ordet antecedent har (i kognitiv beteendeterapi, KBT) även fått betydelsen en persons beteende före en psykologisk behandling, själva utgångspunkten för behandlingen. En helt annan betydelse, således, än den ursprungliga.
  

  Man använder ofta felaktigt singularformen 'förstärkningskontingens' om hela kedjan av samband från antecedenter fram till förstärkande konsekvens av responserna. Så är det i termer som vanligen har singularform: tretermskontingens, fyrtermskontingens och femtermskontingens. (Förklaring till dessa begrepp finns nedan.)
  

  Man kan inte tala om ett enskilt led i kedjan som en  förstärkningskontingens eftersom det inte är leden i sig själva utan de uppkomna sambanden mellan dem som bidrar till om förstärkning av gjord respons sker eller inte.
  

  Förstärkningskontingenser är enligt Skinner alltid fråga om samband mellan stimuli, beteenden och konsekvenser i hela den kedja som leder till förstärkning av viss eller vissa responser.
  

  Det är alltså kopplingarna mellan leden som utgör contingencies of reinforcement. Att de uppkommit förklarar varför ett visst beteende tenderar att upprepas när samma stimuli eller nya stimuli föreligger som triggar det beteende som får förstärkande konsekvenser. Det vill säga blir inlärt.

  Uttrycket reinforcement contingencies ("förstärkningsbetingelser") används i en del framställningar felaktigt om enbart förstärkaren/förstärkarna, det vill säga de konsekvenser av beteendet som får likartat beteende att upprepas i likartade situationer.
  

  Kommentarer och fördjupning

  Man kan få bättre grepp om vad begreppet förstärkningskontingenser står för, om man tar del av följande kommentarer och fördjupande resonemang med anknytning till behaviorismens filosofi och människosyn.

  Centralt begrepp i äldre och nutida behaviorism och beteendeterapi

  Förstärkningskontingenser är i nutida psykologi ett begrepp som helt allmänt avser att ett visst beteende gjorts beroende av sammankoppling omständigheter för att komma till stånd. Det rör sig om samband som "förstärker" ett visst beteende som till exempel i fyrtermskontingenser av det här slaget, där siffrorna anger de fyra leden och bokstäverna kontingenserna som ger upphov till förstärkningen av beteendet:
  

  1. Ökande hunger (motiverande operation),

  a. kopplas till
  

  2. åsyn av en saluhall  (stimulus)
  

  b. som kopplas till
  

  3. inköp av mat, tillagning av en måltid (respons, beteende)
  

  c. kopplas till
  

  4. avnjutande av måltiden (gynnsam konsekvens)

  vilket med stor sannolikhet ger upphov till nytt saluhallsbesök när "deprivation" i form av näringsbehov på nytt gör sig gällande och diskriminativa stimuli (skyltar och annat som anger att saluhall är i närheten) dyker upp.
  

  I kognitiv behaviorism (och kognitiv beteendeterapi) kan även tankar på mat vara stimuli som leder stegen mot saluhallen, medan avsaknad av sådana kan leda till att man på hemvägen från arbetet glömmer att göra några inköp.

  Ökat antal led och samband
  

  De ursprungliga tre leden har i nyare behavioristisk forskning och teori kompletterats med ytterligare ett antal. Det har gjort att man fått fyr-, fem-, sex- med flera kontingenser.

  Led som förbinds med förstärkningskontingenser är sådana som:
  

  • motiverande operationer (eng: motivating operations, MOs),

  • etablerande operationer, etablerande omständigheter (eng: establishing operations, EOs) som ger upphov till ökande (evokativa) effekter på själva beteendet,
    

  • försvagande operationer (eng: abolishing operations, AOs) som ger upphov till avtagande (abativa) operationer (eng: abolishing operations, AOs),
    

  • diskriminativa stimuli, det vill säga stimuli som finns i situationen och som påverkar beteendet, 

  • beteende i form av responser på beteendekonsekvenser; de kan omfatta såväl förstärkaren som något som de motivskapande omständigheterna, de "motiverande operationerna".

  Lägger man till ett eller flera av dessa led får man femtermskontingenser, sextermskontingenser och så vidare. Detta beroende på att många djurs och speciellt människors sätt att agera och reagera är mer komplext än vad den schematiska och starkt förenklade modellen tretermskontingenser ger sken av.

  Begreppet contingent on (contingent upon)
  

  Varje led i en serie förstärkningskontingenser är beroende (eng: contingent on) av närmast föregående, men inte orsakat av (eng: caused by) föregående led, en viktig distinktion i den vetenskapsteori som Skinner anslöt sig till, positivismen.
  

  Betingning börjar med att individen gör saker utan särskild inriktning. En sådan uppstår först när viss typ av responser görs beroende av (kopplas till, förstärks av) viss typ av konsekvenser och därefter till viss typ av stimuli som brukar finnas i sådana situationer. Dessa utlöser de responser som kan få förstärkande konsekvenser och därmed tenderar att upprepas.

  När man anger något av leden som dependent upon ett senare led, menar man till exempel att responser (beteende) blivit beroende av (contingent on) konsekvenserna – även om sambandet inte är hundraprocentigt. De är också beroende av främst stimuli och av behovstillståndet.

  Förstärkningskontingenser i klassisk betingning

  Förstärkningskontingenser finns också i betingning av reaktioner (klassisk betingning) som när en klocksignal kopplas till en uppmärksamhetsreaktion och till exempel därmed också ett beteende som att sträcka handen efter till exempel en mobiltelefon.

  I klassisk betingning reagerar individen på ett visst fenomen som regelbundet följs av något som utlöses reflexmässigt som när Ivan Pavlovs hundar fick salivavsöndring redan när väktarnas ljud hörde i korridoren.

  Många djur och människor reagerar med äckelreflexer på slemmiga djur eller föremål. Stimuli och responser av detta slag är obetingade (eng: unconditional, unconditioned). Men så händer det att dovt ljud hörs upprepade gånger precis innan de slemmiga företeelserna sätts fram. Efter ett tag kommer äckelreflexerna redan när det ljuder något på ett dovt sätt.

  Det har uppstått ett samband, en koppling mellan signal (ljudet), något slemmigt och äckelreflexer, alltså en förstärkningskontingens.

  En respons som på detta sätt väcks redan vid en signal kallas betingad reflex eller betingad respons och signalen betingad stimulus. Responsen har blivit en funktion av den betingade stimulus: contingent upon the conditioned stimulus. Enligt Skinner fungerar den mer automatiskt som i ett orsak-verkan-förhållande än responser i operant betingning som fungerar med hjälp ett beteende som formas av diskriminativa stimuli. Beteendet är här väckt, inte orsakat.
  

  Funktionsanalys, beteendeanalys i olika betydelser

  I anslutning till vetenskapliga principer som företräddes av den österrikiske fysikern Ernst Mach (1839-1916) började Skinner ange ett beteende som en funktion av viss stimulus eller konsekvens. Detta i rent statistisk bemärkelse: beteendet utlöses med viss sannolikhet av den givna stimulus, i en del fall med 100-procentig sannolikhet, i regel med lägre.

  I en funktionsanalys eller beteendeanalys i praktisk psykologisk verksamhet försöker man identifiera alla de omständigheter och de förstärkningskontingenser som vidmakthåller ett beteende, som man eventuellt genom behandling eller andra typer av intervention vill ändra på.
  

  Vanligen inbegriper man omständigheter som inverkar på djurs och människors förutsättningar för lärande som till exempel behov av olika slag, trötthet, sömnbrist, konflikter med andra, ångesttillstånd med mera:

  • motiverande operationer (eng: motivating operations), ofta benämnda antecedenter: motiverande omständigheter som törst, hunger, förälskelse, hetta, kyla, sömnbrist

  • diskriminativa stimili (eng: discriminative stimuli): de stimuli, föremål, händelser osv som individen lärt sig reagera på för att uppnå viss konsekvens av beteendet

  • beteende i form av responser på stimuli

  • konsekvenser.

  I en beteendeanalys i kognitiv beteendeterapi (KBT) kallas alla dessa identifierade omständigheter för antecedenter – i den i detta sammanhang speciella betydelsen att de uppkommit före (latin: antecedere {uttal: anteke´dere} 'föregå') en tilltänkt behandling eller annan typ av åtgärd för vars skull man gör beteendeanalysen.

  Relaterade sökord: ABC-analys, behaviorism, betingning, feedback, fyrtermskontingens, förstärkning, kontingens, motiverande operationer, B. F. Skinner, tretermskontingens.

  Terminologi: I löpande engelskspråkig text används i regel enbart ordet contingencies om contingencies of reinforcement.

  ["kognitiv behaviorism","diskriminativa stimuli","vetenskapsteori","positivismen","betngad stimulus","betingad respons","stimuli","Stimuli","beteenden","responser","response","konsekvenser","behaviorism","funktion","betingade stimulus>>betingning","stimulus","positivism","obetingade","psykologisk behandling","behovstillstånden>>behov","faktorer","sannolik","respondent betingning","klassisk betingning","operant betingning","betingning","Betingning","B. F. Skinner","skinnerbur","radikal behaviorism","deprivation","ABC-analys","kognitiv beteendeterapi","beteendeterapi","respons","behavioristiskt","feedback","kausalitet","positivism","antecedenter","antecedent","filosofi","människosyn","motiverande operationer","motiverande operation","fyrtermskontingens","tretermskontingens","kontingens","three-term contingency","förstärkningsscheman","John B. Watson","beteendeanalys","sannolikhet","funktionsanalys","Funktionsanalys","intervention","lärande","förstärkning","behaviorismens","filosofi","beteende","kontingenser","behavioristisk","betingad reflex>>betingning","stimuli"]