Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "försvarsmekanism":

• försvarsmekanism

  defence mechanism [dɪˈfɛns ˈmɛkənɪzəm]
  

  USA-stavning: defense mechanism.

  Försvarsmekanismerna är automatiskt fungerande sätt att avvärja sådana medvetna och omedvetna känslor, driftimpulser och minnen som utgör ett hot mot jagets kontroll av drift- och känsloliv.
  

  De är alltså enligt psykodynamisk teori typer av jagförsvar (eng: ego defence/ego defense), som träder i funktion vanligen utan att vi är medvetna om det.
  

  Sigmund Freuds användning av ordet försvarsmekanism
  

  Sigmund Freud (1856-1939) använde redan från 1890-talet orden "försvar" och "mekanism", det förra lånat från den militära världen och det senare från den industriella.
  

  Metaforen "mekanism" var naturlig under industrialismens period då man tänkte sig att psyket fungerar som en mekanisk maskin eller apparat och hjärnan som en ångmaskin eller telefonväxel. Det är metaforer som kan leda föreställningar om psyke och hjärna åt fel håll. Därför förekommer det att mani stället använder termer som till exempel jagförsvarsfunktion, typ av jagfösvar, form av jagförsvar och så vidare.
  

  Enligt nutida sätt att se och uttrycka sig är det fråga om olika sätt att hantera lustar som är opassande i situationen samt yttre hot och inre ångest.
  

  Freud var själv inne på det olämpliga i att använda ett ord som 'mekanism' om psykiska funktioner. I en skrift från 1920 bytte han ut ordet "försvarsmekanismer" (tyska: Abwehrmechanismen) mot ordet "försvarsmetoder" (tyska: Abwehrmethoden).

  Anna Freuds teori om jaget och dess försvarsmekanismer
  

  Termen försvarsmekanism är närmast förbunden med Freuds dotter Anna Freud (1895-1982) och hennes bok från 1936 Das Ich und die Abwehrmechanismen ("Jaget och dess försvarsmekanismer", Natur och Kultur, 1952). Hon gav i den boken sin egen version av psykodynamisk teori en inriktning mot jagpsykologi med betoning på jagets olika sätt att hantera såväl inre drifter och känslor som yttre och inre hot från omvärlden respektive överjaget.
  

  Försvarsmekanismer som hjälp åt bortträngning
  

  Det stora flertalet försvarsmekanismer ingår enligt psykodynamisk teori som en naturlig och nödvändig del i jagets arsenal av funktioner. Jaget kan därför genom exempelvis bortträngning befria sig från svårhanterliga eller oacceptabla behov och tankar, vilka dock finns kvar som dynamiska krafter i det omedvetna.
  

  För att bemästra dessa, när de blivit otillgängliga för medvetandet och hålla kvar dem kvar i det omedvetna, kan jaget tillgripa:

  • intellektualisering (eng: intellectualization) genom att man distanserar sig emotionellt från något som väcker ångest och enbart förhåller sig intellektuellt till detta,

  • rationalisering (eng: rationalization, rationalisation) genom att man bortförklarar en handling eller en besvikelse,

  • reaktionsbildning (eng: reaction formation) på det sättet att man går till motsatt ytterlighet mot det bortträngda motivet,

  • förskjutning (eng: displacement) genom att man "flyttar" reaktionerna till något annat än det som ursprungligen gav upphov till dem eller en dissociation som bryter sammanhanget mellan tanke och känsla,

  • annullering (eng: undoing) som innebär att man försöker upphäva en skuldbelagd handling genom någon rituell eller magisk åtgärd,

  • identifikation med angriparen (eng: identification with the aggressor) som är flera varianter, där målet är att hantera en person som man fruktar eller för vilken man hyser kluvna känslor (stockholmssyndromet),

  • förnekande (eng: denial) som består i att inför sig själv och andra förnekar att det finns något problem alls,

  • projektion (eng: projection) som är en metod att tillskriva andra de mindre önskvärda egenskaper hos sig själv,

  • projektiv identifikation (eng: projective identification) som enligt objektrelationsteori är ett sätt att göra sig av med aggressivitet i det egna självet genom att i stället uppleva sig både som någon annan och som sig själv, så kallad splitting, klyvning.
    

  • sublimering (eng: sublimation) som består i att hämmad libido, till exempel oralt eller analt lustbehov, eller aggression, tillfredsställs med skapande verksamhet inom konst, litteratur, musik eller vetenskap och därmed upphöjs till en socialt acceptabel aktivitet.
  • kompartmentalisering (eng: compartmentalization) som består i att motstridiga eller oförenliga värderingar, uppfattningar, roller i medvetandet hålls isär från varandra.
    
  • med flera. Se artikeln i detta lexikon om primära och sekundära försvarsmekanismer.
    

  I Försvarsfunktionsskalan i DSM-IV räknades flertalet av psykoanalysens försvarsmekanismer till nivå 2 av flera nivåer av försvar och copingstrategier. De tas som exempel på irrationell hantering av svårigheter.

  Relaterade sökord: coping, DMT, förvrängt tänkande, grundläggande attributionsfelet, introjektion, jagfunktion, jagförsvar, jagstyrka, mekanism, nedvärdering, osäkerhetsundvikande, primära och sekundära försvarsmekanismer, psykoanalys.
  

  Ovanlig benämning: anpassningsmekanism (eng: adjustment mechanism).

  ["överjaget","Sigmund Freud","Anna Freud","jaget","jagstyrka","jagfunktion","grundläggande attributionsfelet","jagförsvar","förvrängt tänkande","jagförsvarsfunktion","stockholmssyndromet","jagpsykologi","nedvärdering","projektiv identifikation","primära och sekundära försvarsmekanismer","Melanie Klein","bortträngning","irrationell","projektiv identifikation","förnekande","denial","splitting","DMT","Försvarsfunktionsskalan","copingstrategier>>coping","DSM","psykodynamisk teori","osäkerhetsundvikande","psykodynamisk","omedvetna","coping","psykoanalys","introjektion","mekanism"]