Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "fenomenologisk":

• fenomenologi

  phenomenology [fɪˌnɒmɪˈnɒlədʒɪ]

  Termens ursprung

  "Fenomenologi" är en term i nutida filosofi och psykologi som står för flera olika synsätt och teorier.
  

  Den lanserades i Tyskland 1764 av matematikern och filosofen Johann Heinrich Lambert (1728-1777) och användes på den tiden även av pietisten och mystikern Friedrich Christoph Oetinger (1702-1782). Den blev därefter vanlig i tysk filosofi och psykologi.
  

  I den tyske filosofen Friedrich Hegels (1770-1831) skrift Phenomenologie des Geistes (Andens fenomenologi) avses hur tillvaron som sådan (det absoluta) framträder i olika former i en historisk utveckling, inte som en verklighet skild från eller skapad av "Anden" utan som manifestationer av tillvaron som sådan, enligt tysk idealism tänkt som något av andlig, psykisk natur.
  

  På 1900-talet blev fenomenologi som term i olika betydelser allt mer spridd även i Frankrike, Italien och USA.

  Grundtankar i fenomenologi

  Grundtanken är att djur och människor aktivt formar vad de uppfattar av sig själva och omvärlden. Vi har ett inneboende begripande som skapar ett behov att förstå meningen med allt vi stöter på, inklusive livet och tillvaron som helhet.

  Vi kanske inte helt entydigt kan definiera till exempel begreppet 'möbel' men det finns en psykisk funktion (på filosofins språk: något transcendentalt) som gör att vi dels är helt säkra på vad som är möbler och vad som är annan typ av inredning i ett hus, dels känner när vi är osäkra på om till exempel tavlor, lampor och speglar ska räknas som möbler eller inte. Det är detta inre arbete med föreställningar, begrepp och tankar som är föremålet för fenomenologisk filosofi.

  I denna typ av filosofi undersöker man inte hur våra sinnesintryck och uppfattningar stämmer med den yttre verkligheten (eller hur denna ger upphov till dem).
  

  Man är helt inriktad på deras egen speciella natur som medvetandefenomen. Därmed inte sagt att man förnekar att det finns ett samband mellan vår uppfattning och yttre verklighet. Men man "sätter den inom parentes" i studiet av medvetandefenomenen, ett förfarande som kallas epoché {uttal: epåcké}.

  Flera varianter av fenomenologi
  

  Man kan urskilja flera olika huvudinriktningar när det gäller teorier som betecknas som typer av fenomenologi. Här kommer några av dem.
  

  1 Beskrivande fenomenologi

  Under 1800-talet var det i tysk forskning om sinnesintrycken vanligt att man sökte fastställa hur våra uppfattningar eller föreställningar om det som vi ser, hör, smakar, luktar och känner faktiskt upplevs och förändras eller inte förändras under olika förhållanden. Det kan gälla olika avstånd, riktning, perspektiv, ljud- och ljusförhållanden, tryck och stick och så vidare.

  Exempel: a. Om man en kort stund fixerar en fläck som är röd och sedan flyttar blicken till en vit yta, skiftar fläcken färg och blir grön. b. Om man i skymningen ser på en plansch med olika färger upptäcker man att de röda blir allt mörkare och de blå allt ljusare. c. När man ser på en teckning med en Kanizsatriangel upptäcker man att det inte finns någon triangel utritad men att den trots det framträder tydligare än de figurer som omger den.

  Detta i motsats till associationism och den strukturalism som företräddes av den amerikanske psykologen Edward B. Titchener (1867-1927). De gick ut på att analysera hur sinnesförnimmelser uppstår och kopplas till varandra som föreställningar och minnesbilder.

  Enligt fenomenologin får våra uppfattningar om oss själva och omvärlden sin speciella karaktär genom att våra sinnen, vårt begripande och vårt känsloliv formar den verklighet vi möter. Enligt associationismen får våra uppfattningar sin karaktär av egenskaperna i den omvärld som vi får våra sinnesintryck av.

  Båda uppfattningarna kan räknas till så kallad empirisk psykologi, fast i två helt olika betydelser.
  

  2 Fenomenologisk beteende- och samhällsvetenskap

  I humanistisk psykologi, psykodynamisk terapi, förstående beteende- och samhällsvetenskap ser man psyket som aktivt och konstruktivt- Man söker därför förklara djurs och människors sätt att vara och reagera utifrån hur de uppfattar och föreställer sig händelser och situationer. Människor ses som aktiva och nyskapande. Vi fattar olika situationers och händelsers innebörd (deras mening), värderar dem och de egna handlingarna – 'fenomen' som bara finns i oss, inte i omvärlden som sådan. En känd företrädare för sociologisk fenomenologi var fransmannen Pierre Bourdieu (1930-2002).

  Detta i motsats till behaviorismen, teorin om att allt beteende kan förklaras med de konsekvenser som beteendet har för dem i den miljö som de befinner sig i, såväl genetiskt betingat beteende som inlärt.

  3 Läkare använder ord som fenomenologi, fenomenologisk, fenomenologiskt i två betydelser, dels om hur patienters besvär ter sig för dem som läkare utan att de ställer någon medicinsk diagnos, dels om hur patienterna uppfattar och upplever sina besvär och sig själva som sjuka.

  4 Fenomenologi som teori om medvetandefenomenen

  Normalt sett förlägger människor sådant som de uppfattar med syn, hörsel och andra sinnen till en yttre omvärld av föremål, varelser, situationer och händelser. Tid och rum känns som att de finns där ute samtidigt som vi själva upplever att vi befinner oss på viss position i dessa dimensioner. Sådan är också utgångspunkten i det som kallas realistisk fenomenologi.

  Annorlunda var det för fenomenologer som Franz Brentano (1838-1917) och Edmund Husserl (1859-1938) som tog upp tankar från den filosofi som kallas idealism. Enligt denna är de medvetna föreställningarna och tankarna den sanna världen, den verklighet som vi lever i.
  

  Psyket tar inte emot intryck passivt utifrån utan är aktiv skapare eller medskapare av den värld vi finns i.

  Tankemönstret hos dessa filosofer är det som återkommit flera gånger tidigare, bland annat i den monadlära som framställdes av den tyske filosofen Leibniz i slutet av 1600-talet: att det som vi kallar medvetandet (och som ofta framställs som en behållare) i själva verket är identiskt med de medvetna tankarna och föreställningarna. Jaget är den aktivitet som gör att föreställningar och uppfattningar uppträder som medvetna.

  Här finns en påfallande likhet med tankar i buddhistisk psykologi.

  Varianter av motsatta ståndpunkter: empirism, fenomenalism, positivism
  

  En motsatt uppfattning, empirism, som sedan 1600-talet varit dominerande i engelsk och US-amerikansk filosofi och psykologi är att vår bild av oss själva och omvärlden uppstår genom att yttre stimuli påverkar sinnena. Sinnesintrycken kombineras sedan på olika sätt. Vi får på det sättet en mångsidig uppfattning eller föreställning om företeelser i omvärlden. Genom logiska definitioner kan vi sedan uppdela allt i avgränsade kategorier.

  Fenomenalism är inte en form av fenomenologi. Fenomenalister har inte fokus på ursprunget till mentala processer och deras speciella egenskaper. De är i stället inriktade på frågan vad vi egentligen kan få hållbar kunskap om enbart genom observationer. De inskränker sig till att noga beskriva vad det är vi observerar utan att dra några slutsatser om någon objektiv verklighet bakom det observerade. De har till exempel konstaterat att något sådant som orsak-verkan inte är något som vi vet genom iakttagelser av förlopp utan något vi själva drar slutsatser om. Därför infördes termen 'antecedent' (det som går före) som ersättning för termen 'orsak'.

  Positivism är en vetenskapsteori som knyter an till empirism och fenomenalism. Enligt den måste all vetenskap begränsa sig till konstaterade fakta och konstaterade samband mellan dem. Ett exempel från psykologin är behaviorismens begrepp 'förstärkningskontingens' med vars hjälp man förklarar allt beteende genom att ange konstaterade samband mellan: a. enskilda responser – b. de förändringar som åstadkoms genom dessa – c. den förstärkning, bestraffning eller ingen konsekvens alls som beteendet medför.

  Fenomenologi och behaviorism

  I psykologi och psykoterapi har det sedan mitten av 1900-talet rått en motsättning mellan fenomenologer och behaviorister.

  Fenomenologer förklarar handlingar genom att undersöka vilka föreställningar människor gör sig om sig själva och sin omvärld. De söker handlingars motiv och deras bakgrund i människors erfarenhet och föreställningsvärld.

  Behaviorister förklarade i stället hur konstaterbart beteende i form av responser uppstått genom att undersöka vilka förstärkningar som beteendets konsekvenser har fått, hur beteenden formats av yttre omständigheter, empiriskt observerade.

  Företrädare inom psykologi och psykoterapi

  Som exempel på företrädare för fenomenologisk psykologi och psykoterapi räknas bland andra Carl Rogers (1902-1987). Som företrädare för en positivistisk grundåskådning räknas bland andra den amerikanske psykologen B. F. Skinner (1904-1990).

  Speciella varianter av fenomenologi

  Fenomenologi finns av flera andra slag än de ovan nämnda. De behandlas under sökordet typer av fenomenologi.

  Relaterade sökord: definition av situationen, fenomen, förstående beteende- och samhällsvetenskap, Edmund Husserl, levd erfarenhet, levd kropp, livsvärld, medvetandets fenomenologi, mindfulness, noesis, thomasteoremet.

  Ordformer:
  

  Person: fenomenolog (eng: phenomenologist), fenomenologer (eng:  phenomenologists).
  

  Adjektiv: fenomenologisk (eng: phenomenological [fɪˌnɒmɪnəˈlɒdʒɪkl]).
  

  Adverb: fenomenologiskt (eng: phenomenologically).
  

  Etymologi:
  

  Grekiska: φαινόμενον {uttal: fajnåmm´enånn} 'företeelse' i betydelsen hur något "ter sig för" oss rent subjektivt + λογία {uttal: låggi´a} 'lära'.

  ["föreställning","behaviorister","transcendentalt","Sinnesintrycken","sinnesintrycken","empiriskt","empirisk psykologi","orsak-verkan>>kausalitet","kategorier","psyket","stimuli","diagnos","genetiskt","mening","bildning","Hegels","förstärkningskontingens","beteendet","konsekvenser","konsekvens","vetenskapsteori","beteende","responser","Carl Rogers","B. F. Skinner","definition av situationen","förstående beteende- och samhällsvetenskap","Edmund Husserl","levd erfarenhet","medvetandets fenomenologi","livsvärld","mindfulness","noesis","idealism","thomasteoremet","transcendental","antecedent","levd erfarenhet","föreställningar","Kanizsatriangel","associationismen","associationism","Titchener","sinnesförnimmelser","humanistisk psykologi","psykodynamisk terapi","förstående beteende- och samhällsvetenskap","behaviorismen","Franz Brentano","idealism, monadlära","Leibniz","medvetandet","Jaget","buddhistisk psykologi","filosofi","empirism","Fenomenalism","fenomenalism","Positivism","positivism","behaviorismens","sociologisk","förstärkning","levd kropp","begripande>>reasoning","typer av fenomenologi","psykoterapi","strukturalism","Pierre Bourdieu","känsloliv","fenomen"]

• fenomenologisk