Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "fetma, övervikt":

• fetma, övervikt

  overweight [ˈəʊvəweɪt], obesity [əʊˈbi:sətɪ, əˈbi:sətɪ]

  Vetenskapliga termer: obesitas {uttal: åbbe´sittass} och adipositas {uttal: addipå´sittass}. (Klicka på orden för att se deras etymologi).

  Övervikt respektive fetma

  Inom medicinen betecknar man som övervikt (eng: overweight) respektive fetma (eng: fatness, obesity) förekomst av kroppsmått av följande typ:

  • Fetma grad I: BMI 30-34,9, fetma grad II: BMI 35-439,9, fetma grad III: BMI 40 och högre. (BMI = body mass index; erhålls när man delar vikten med kroppslängden genom hundra i kvadrat: en person som väger 70 kg och är 180 cm lång får sitt BMI genom att dividera 70 med 1,8x1,8 = 21,6, vilket ligger inom gränserna för normalvikt (18,5-24,9). Värden mellan 25 och 29,9 räknas som "övervikt", inte som "fetma".
  • Midja-stusskvot: hos män >1,0, hos kvinnor >0,85.
  • Midjeomfång: hos män >94, hos kvinnor >80.

  Orsaker

  • arvsanlag (förklarar hälften av variationen i kroppsvikt),
  • läkemedel av olika slag som antipsykotika, antidepressiva, antiepileptika, insulin, kortison, östrogen m fl,
  • oregelbundna matvanor, låg social ställning, låg livskvalitet, dålig ekonomi,
  • kroppsbild, kroppsmedvetande, dålig självkontroll, ångest, depression med mera och livsstilsfaktorer som stress, mat-, sömn- och motionsvanor, tobaks- och alkoholvanor.

  Att gå ner i vikt

  Det finns många teorier och modeller för hur människor som blivit överviktiga eller feta ska komma till rätta med sin alltför stora kroppshydda (av hälsoskäl men också med tanke på kroppsbild och rörelseförmåga). Behandling brukar innehålla följande moment:

  • sort och mängd av mat, antal måltider, speciella dietföreskrifter,
  • motionsråd,
  • medicinering och kirurgiska ingrepp,
  • hjälp med livsstilsförändring,
  • träning i beteendeförändring med till exempel kognitiv beteendeterapi eller affektfokuserad terapi eller (vilket är det vanliga i hälso- och sjukvården) varianter av dessa.

  Psykologiska aspekter

  Varaktig viktnedgång kan i regel inte uppnås, annat än kortvarigt, med viss typ av diet, viktväktare, motion, goda råd om att byta livsstil eller avmagringstabletter.
  

  I sådan terapi som kallas beteendemodifikation, kognitiv beteendeterapi, affektfokuserad terapi eller liknande visar det sig att psykologiska faktorer är avgörande för bestående framgång med ett viktnedgångsprogram. Personer som vill gå ner i vikt får tillsammans med terapeuten och andra personer, som vill bli av med sin övervikt (vid gruppträning), eller individuellt tillsammans med terapeuten, under en längre tid bearbeta psykologiska sidor av sina viktproblem.

  Det är framför allt en fråga om vad det är som vidmakthåller för stort näringsintag, trots goda föresatser om rätt diet och daglig motion. Erfarenheter från beteendeträning och psykodynamisk terapi (bland annat affektfokuserad) visar att personer som kan ta itu med sitt känsloliv, sin självbild, sin självkänsla och sin tro på enkla lösningar har stora chanser att långsiktigt nå normalvikt. Följande aspekter brukar ha betydelse i framgångsrik beteendeträning och insiktsterapi.

  Problem eller inte

  Först bör man tillsammans komma fram till om detta med vikten är ett problem eller inte. Många mår bra av och är helt tillfreds med viss övervikt. Sedan är det fråga om problemet har sin rot i kroppsliga funktioner och störningar eller om det har samband med psykologiska svårigheter att hantera mat och dryck. Det kan också vara lämpligt att ha en klar målsättning och tillräcklig motivation för att fortsätta med beteendeanalys och beteendeträning eller terapi.

  Självbedrägeri

  Man kan börja med att ta tag i allmänna föreställningar om att man kan gå ner i vikt genom att följa en viss typ av diet (med eller utan kalorier) och ändå leva som vanligt, att man gå ner genom att springa eller promenera en viss sträcka varje dag, att övervikten är ärftligt betingad eller har sin grund i en störning i ämnesomsättningen. Allt detta och varje sak för sig kan vara riktigt men frågan är om det gäller den just den person som det är fråga om. Ofta är det fråga om urskuldanden för att slippa ta itu på allvar med övervikten eller fetman.

  Självkänslan

  Självupplevelsen måste bearbetas i terapin. Låg självkänsla kan få människor att ge uttryck för den i en kroppshydda som återspeglar hur de känner sig. Ofta är det inte trevligt utseende som ger god självkänsla utan tvärtom. God självkänsla kommer till uttryck hur man gestaltar sin kropp, sin hållning, sitt sätt att klä sig osv.

  Självbilden

  Många överviktiga upplever sig inte som sådana. De kanske tycker att korpulens bidrar till pondus och trivs med sina matvanor. Det gäller att acceptera en verklighetstrogen bild av den egna kroppen och kunna hantera de känslor som då väcks.

  Tröstätande

  Det som mest av allt vidmakthåller för mycket ätande eller drickande är den tröst och lättnad som maten eller alkoholen ger när människor känner sig oroliga, spända, ängsliga, hotade, nedstämda osv. Vad beteendeträning och psykodynamisk terapi kan åstadkomma är att hjälpa människor till acceptans av sina känslor och sätta känsloreaktionerna i samband med sin lust till mat och dryck. För att kunna ge sådan hjälp krävs professionell utbildning att möta andras känslor, om inte resultatet ska det motsatta mot vad man eftersträvar.

  Relaterade sökord:
  

  hunger, vidmakthållande av symtom, weight image, ätstörning.

  ["obesitas","acceptans","kroppsbild","kroppsmedvetande","stress","kognitiv beteendeterapi","ångest","depression","neuroleptika","antidepressiva","adipositas","östrogen","beteendeförändring","beteendemodifikation","psykodynamisk terapi","affektfokuserad terapi","insiktsterapi","vidmakthållande av symtom","livsstilsfaktorer","ätstörning","hunger","weight image",""]