Latin: figura {uttal: figurr´a} 'form', 'utseende'; av verbet fingere {uttal: finn´ghere} 'forma' (ett latinskt ord som också ligger till grund för ordet 'fiktion').
Term i den teori som utvecklades av Jean Piaget för kunskap om företeelser i motsats till den typ av kognitiv aktivitet som består i att man drar slutsatser (det operativa tänkandet).
Piaget var noga med att betona att det är fråga om en figurativ aspekt av kunskap (aspect figuratif de la connaissance) som kompletteras av en operativ aspekt (aspect opératif de la connaissance), som kompletterar varandra i de flesta kunskapsakter, inte om två skilda former av kunskapande. I litteraturen om Piagets teori är dock termerna connaissance figurative respektive connaissance opérative vanliga.
Den figurativa aspekten av människans "kunskapande" (alltid en aktiv mental eller psykomotorisk handling) som ger upphov till perceptioner, föreställningar, minnesbilder, härmning, benämningar och annan symbolisk återgivning ("representation") av fenomen och grupper eller kategorier av fenomen.
Den operativa aspekten av kunskapande (eng: operative knowledge) är vårt sätt att kombinera, jämföra, omvandla och dra slutsatser, t ex att redan i låg ålder uppleva att det är samma föremål som dyker upp om och om igen, fast det varit gömt för iakttagelse om och om igen och trots att det förändrats på ett eller annat sätt mellan gångerna.
Relaterat sökord: genetisk epistemologi, Jean Piaget, reflekterande abstraktion.
["Jean Piaget","genetisk epistemologi","kunskapande","reflekterande abstraktion","representation"]
Om Psykologiguiden