Grekiska: φιλοσοφία {uttal: fillåssåffi´a} 'filosofi, 'vetenskap': av φίλος {uttal: fill´åss}, 'vän', 'anhängare' + σοφία {uttal: såfi´a} 'vishet', 'lärdom', 'skicklighet'.
1. Vetenskap som behandlar frågor om tillvarons, människans, verklighetens, kunskapens och de vetenskapliga teoriernas natur.
Fram till mitten av 1800-talet var filosofi detsamma som vetenskap. Den filosofiska fakulteten var i motsats till den teologiska, juridiska och medicinska en avdelning inom ett universitet för vetenskaplig forskning i motsats till de yrkesutbildande fakulteterna, den teologiska, juridiska och medicinska.
Studiet av den mänskliga kroppen, fortplantningen och liknande var dock i regel tabubelagt i filosofisk fakultet (som sedan 1500-talet dominerades av humanistiska ämnen och fortfarande styrdes av den teologiska). Därför gjordes de stora framstegen inom fysiologin på 1800-talet av privatforskare i Storbritannien och av forskare vid vissa tyska universitet som av sina delstatsregeringar fått tillstånd att forska och undervisa helt fritt (libertas philosophandi et educandi).
Genom att de enskilda vetenskaperna om naturen, människan, kulturen och samhället blivit självständiga har ämnet filosofi kommit att handla om den mänskliga kunskapen som sådan och den vetenskapliga forskningens förutsättningar samt om logik, etik och moral. Från slutet av 1800-talet har det samtidigt uppstått en praktisk filosofi som söker grunderna för moral, statsbildningar av olika slag och för rättsväsendet.
Psykologin ingick fram till mitten av 1900-talet som en viktig del av filosofin, ett ämne som fortfarande spelar stor roll för teoribildning inom beteendevetenskaperna.
2. Synsätt, uppfattning, till exempel ledningsfilosofi, utbildningsfilosofi, livsfilosofi. I denna betydelse används också ordet koncept.
3. (Särskilt på engelska:) levnadsregler, övertygelse om hur man ska vara som människa, i arbetsliv och privat. Ett företags filosofi i den här bemärkelsen kan exempelvis vara de etiska principer som man anger att man följer.
Relaterade sökord:
etik, filosofisk rådgivning, paradigm, vetenskapsteori, vetenskapsfilosofi.
Ordformer:
Person: filosof (eng: philosopher).
Adjektiv: filosofisk (eng: philosophical).
Adverb: filosofiskt (eng: philosophically [ˌfɪləˈsɒfɪkli]).
Exempel på filosofer upptagna i detta lexikon
Adorno, Aristoteles, Augustinus, Bacon, Brentano, Buber, Descartes, Dewey, Dilthey, Fodor, Gadamer, Habermas, Hegel, Heidegger, Horkheimer, Husserl, Jaspers, Kant, Leibniz, Locke, Mach, Mayo, George Herbert Mead, Merleau-Ponty, Mill, Nietzsche, Peirce, Platon, Plotinos, Prigogine, Putnam, Sartre, Schjelderup, Sokrates, Spencer, Spinoza, Wittgenstein.
["förhållningssätt","filosofisk rådgivning","koncept","paradigm","etik","vetenskapsteori","vetenskapsfilosofi","moral","logik","Adorno","Aristoteles","Augustinus","Bacon","Brentano","Buber","Descartes","Dewey","Dilthey","Fodor","Gadamer","Habermas","Hegel","Heidegger","Horkheimer","Husserl","Jaspers","Kant","Leibniz","Locke","Mach","Mayo","George Herbert Mead","Merleau-Ponty","Mill, Nietzsche","Peirce","Platon","Plotinos","Prigogine","Putnam","Sartre","Schjelderup","Sokrates","Spencer","Spinoza","Wittgenstein"]
Om Psykologiguiden