philosophical behaviourism [ˌfɪləˈsɒfɪkl bɪˈheɪvjərɪzəm]
USA-stavning: philosophical behaviorism.
Teori om människans natur som går ut på att både handlingar och psykiska fenomen är former av beteende och att man därför måste avstå från att uttrycka sig i mentalistiska termer som att tänka, känna, vilja, minnas, föreställa sig och annat mentalt.
Inom psykologin tillämpades denna teori av B. F. Skinner (1904-90) i den form av psykologi som kallas radikal behaviorism.
Enligt detta synsätt kan man inte betrakta tankar, känslor och motiv som orsaker till handlingar och reaktioner. De är i stället själva inlärda beteenden som kan utlösa tidigare inlärda beteenden. Man kan också se dem som den del av ett beteende som är förlagt till medvetna processer i hjärnan.
Även om Skinner erkände förekomsten av psykiska fenomen ville han inte kalla sig kognitivist eller kognitiv psykolog, eftersom man med kognitiv psykologi söker fastställa hur olika handlingar formas av olika sätt att tänka, känna och bilda motiv.
För Skinner var det viktigt att hålla fast vid tanken att allt beteende, inklusive det mentala, tar form genom förstärkning, inte genom överläggning eller logiskt tänkande. Även detta har enligt hans uppfattning formats genom att det visat sig fungera och på det sättet blivit förstärkt.
Relaterade sökord: behaviorism, funktionalism, medvetande, metodologisk behaviorism, neurofilosofi, positivism, psykologins filosofi.
Kallas även: analytisk behaviorism (eng: analytical behaviourism), logisk behaviorism (eng: logical behaviourism), USA-stavning: analytical behaviorism, logical behaviorism.
["funktionalism","handlingar","psykiska","mentalistisk","mentalistiska","logiskt tänkande","orsaker","handlingar","reaktioner","kognitiv psykologi","synsätt","tänka","känna","vilja","minnas","föreställa sig","mentalt","mentala","mental","metodologisk behaviorism","psykologins filosofi","beteenden","beteende","kognitivist","B. F. Skinner","Skinner","radikal behaviorism","tankar","känslor","motiv","behaviorism","förstärkning","positivism","neurofilosofi","medvetande",""]
Om Psykologiguiden