Latin: forensis {uttal: fårrenn´siss}, 'domstols-', adjektiv till forum {uttal: fårr´umm} 'torg', svenskt uttal: {fo´rumm}, där domstolen var och det politiska livet hade sitt centrum.
Forensisk psykologi är en form av klinisk psykologisk verksamhet inom utredande och vårdande rättspsykiatri, kriminalvård, sluten ungdomsvård samt polisväsende med uppgifter även i allmänpsykiatrisk verksamhet.
Forensisk psykologi är en specialitet som omfattar kompetens i att bedöma simulering, psykisk ohälsa, risk för kriminella handlingar (hos den dömde eller åtalade).
I forensisk psykologi används speciella utredningsmetoder där det ingår testning, användning av frågeformulär och samtal.
Forensiska psykologer svarar för psykologisk behandling i de behandlings- och påverkansprogram som används i kriminalvården och utarbetar också särskilda behandlingsprogram för diagnosöverskridande tillstånd.
Forsensiska psykologer samarbetar nära med medlemmar i det rättspsykiatriska teamet (läkare, socionomer, vårdpersonal) och med jurister. De måste därför ha god samarbetsförmåga och vara väl förtrogna med de övrigas roller och uppgifter, så att de kan förmedla resultat från utredningar och riskbedömningar till personal i sociala och juridiska verksamheter.
Utövarna kallas forensiska psykologer (eng: forensic psychologists).
Synonymt uttryck på engelska: criminal, legal and investigative psychology.
Relaterade sökord: riskbedömning, kriminologi, psykologins grenar, rättspsykologi.
["rättspsykologi","kriminologi","farlighetsbedömning","psykologisk behandling","testning","frågeformulär","diagnosöverskridande","psykisk ohälsa","psykologins grenar","rättspsykologi","risk≤≤riskbedömning","riskbedömning","simulering"]
Om Psykologiguiden