USA-uttal: ˌ[fri:əˌsousiˈeiʃənz eller ˌfri:əˌsouʃiˈeiʃənz]
Vad man spontant kommer att tänka på utan att styra tankarna medvetet.
Associationism
Enligt empirisk teori om hur föreställningar bildas associeras (förbinds) mottagna sinnesintryck till varandra i serier av föreställningar i vårt minne. Det sker fritt men på sådan sätt att likhet, närhet och motsts spelar roll för vilka föreställningar som förknippas med varandra.
Psykoanalys
Sigmund Freud (1856-1939) betraktade sina patienters infall, det vill säga deras fria associationer, som delar av större föreställningskomplex. Genom att låta patienterna associera fritt i avslappnat tillstånd kunde Freud få dem att gå allt längre in i omedvetna försvar och minnen.
I normalt tänkande styrs föreställningarna av den verklighet som de representerar, med Freuds terminologi av jaget och överjaget. I fritt associerande kopplas i stället föreställningarna till kedjor av föreställningar som är emotionellt förknippade med varandra. Sådant som vanligen hålls tillbaka av jaget och överjaget får möjlighet att nå fram till medvetandet.
Fri association underlättas av avslappat kropps- och själstillstånd. Av den anledningen valde Freud att låta patienterna ligga på en schäslong med honom själv sittande bakom dem och på det sättet utom synhåll för dem.
Fri association (koppling som lätt kan upplösas)
Termen "fri association" (eng: free association) har andra betydelser på andra områden, till exempel fritt knuten till något. I aktör-nätverksteorin används termen 'fri association' om principen att betrakta levande varelser och materiella tings som likvärdiga aktörer (aktanter) som kan stå i likvärdig relation (association i betydelsen 'koppling', eng: connection) till varandra.
Relaterade sökord: association, associationism, associationstest, psykoanalys, psykoanalytisk metod.
["Sigmund Freud","associationstest","psykoanalytisk metod","psykoanalys","association","omedvetna","försvar","jaget","överjaget","emotionellt","aktör-nätverksteorin","aktörer","aktanter"]
Om Psykologiguiden