Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "fronesis":

• fronesis

  phronesis, phronêsis [froʊˈni:sɪs, betoning på andra stavelsen]
  

  Svenskt uttal: {frånn´esis}.
  

  Klokhet, sunt förnuft, moraliskt omdöme.
  

  Även att kunna bedöma, värdera, leva sig in i, ha medkänsla, ta ställning.

  En av tre huvudformer av kunskap
  

  Fronesis är en av fem huvudformer av förstånd och kunskap som beskrevs av den grekiske filosofen och vetenskapsmannen och filosofen Aristoteles (384-322 f Kr).
  

  Av de övriga nämns vanligen följande två:
  

  • episteme {svenskt uttal: eppiste´me}, logiskt tänkande och vetande som gäller obetingat av typen geometriska bevis (men inte vetenskap av nutida typ som är föremål för ständig förändring och revidering),
  • techne {svenskt uttal: teck´ne}, praktiskt kunnande av hantverkstyp, vetande om hur man gör för att åstadkomma det man föresatt sig att göra.

  Av de övriga fem nämns ibland även sofia och nous.
  

  Aristoteles tankar om fronesis
  

  I den sjätte boken av verket "Nikomachiska etiken"  redogör Aristoteles för vad han lägger in i begreppet fronesis.

  Det är förmågan att på ett sant och genomtänkt sätt bete sig i olika sammanhang med hänsyn till vad som är gott och rätt för en människa i varje enskild situation. (I fråga om techne har det man gör ett syfte utöver sig själv, nämligen att tillverka eller skapa något, medan i fråga om fronesis så är goda handlingar något gott i sig själva.)
  

  Förmågan att agera på ett klokt sätt kräver att man förstår vad som pågår i varje enskild situation, socialt och politiskt. Utifrån  omständigheterna bedömer man hur man ska förhålla sig på klokast möjliga och etiskt mest välgrundade sätt.
  

  Vad Aristoteles kallar handlingens vishet eller klokhet gäller sådant som kan bedömas, diskuteras och ifrågasättas.
  

  Detta har med ens personlighet och karaktär att göra, hur man är som människa i relation till andra.
  

  Fronesis är inte bara en förmåga eller typ av kunskap utan också en dygd. Den har en tydlig moralisk och existentiell sida. Det är väsentligt att kunna tillämpa allmänna etiska principer på vad som pågår just nu.
  

  Livserfarenhet spelar en avgörande roll för utveckling av fronesis. Det gäller att kunna iaktta, förstå och komma ihåg vad man är med om i mänskliga sammanhang. Fronesis som tar form på detta sätt ger upphov till lycka, med ett grekiskt ord 'eudaimoni'.
  

  För Aristoteles och många bildade greker i antikens Aten var det fråga om att med fronesis förverkliga det sant mänskliga, den förebild  som de tänkte sig finnas i ett högre förnuft, 'nous'.

  Andra betydelser av ordet fronesis
  

  I många texter på internet och framställningar på YouTube används ordet fronesis i helt andra betydelser än vad det hade i Aristoteles texter, till exempel att det är en beteckning på praktikerkunskap, att episteme och techne ingår i fronesis och mycket annat som inte har med dessa begrepp att göra som Aristoteles definierade dem.
  

  Relaterade sökord: arbeta med sig själv, episteme, etisk medvetenhet, eudaimonism, förnuft, förstånd, kunskap, praktiskt intellekt, reflektion-i-handling, sofrosyne, techne, vishet.

  Etymologi: Av det grekiska ordet φρόνησις {uttal på klassisk grekiska: prånn´äsis}, IPA: [pʰrónɛːsis] 'omdöme', 'klokhet'; av φρονέειν 'tänka'.

  Stavningen phronêsis på engelska förekommer huvudsakligen i vetenskapliga framställningar om Aristoteles filosofi.
  

  ["förnuft","Aristoteles","filosofen","förstånd","praktikerkunskap","kunskap","Klokhet","praktiskt intellekt","reflektion-i-handling","episteme","techne","eudaimonism","eudaimoni","etisk medvetenhet","sofrosyne","lycka","vishet","nous"]