En inriktning eller ett synsätt i psykologisk, antropologisk, sociologisk och etologisk forskning och teori, i filosofin och kognitionsforskningen samt i stilbildning inom arkitektur.
Grundtanken är att delarna i en helhet eller i ett system är funktionella i betydelsen avpassade för helheten och för dennas ändamål. Man kan därför inte förklara deras form och verkningssätt genom att hänvisa till att de och de förhållandena gjort att de ser ut och fungerar som de gör.
Liksom i den biologiska utvecklingsläran, evolutionsteorin, förklarar man deras utformning efter den funktion som de fyller. Samma sak gäller lärandet av nya beteenden hos djur och människor. De får den form de har genom en formningsprocess, då sådant som fungerar blir inlärt och annat tappas bort, en process som i behaviorismen kallas formning.
Åren kring sekelskiftet 1900 uppstod en riktning i USA som betecknades som funktionalism eller funktionalistisk psykologi.
I den amerikanska kulturantropologin och i den brittiska socialantropologin uppkom på 1920-talet en strömning riktad mot tidigare studier av primitiva samhällen, där man följt en mer historisk eller psykologisk tradition.
Funktionalister som Alfred R. Radcliffe-Brown (1881-1955) och Bronislaw Malinowski (1884-1942) hävdade att olika folks historia inte ger nyckeln till förståelse av deras levnadssätt. De studerade i stället funktionen av seder och bruk i folkens aktuella livssituation.
Relaterade sökord: antropologi, funktion, funktionalism i filosofin, funktionalistisk psykologi, funktionalistisk sociologi, funktionell, funktionsanalys, kontextuell funktionalism, strukturfunktionalism.
["kognitionsforskningen","Malinowski","funktionsanalys","behaviorismen","kulturantropologin","socialantropologin","behaviorism","formning","kontextuell funktionalism","funktionalistisk psykologi","funktionalistisk sociologi","strukturfunktionalism","funktionalism i filosofin","funktionell","funktion","antropologi"]
Om Psykologiguiden