På svenska vanligen kallad funktionell analytisk psykoterapi, ett missvisande uttryck eftersom den varken är funktionell eller analytisk i detta ords vanliga betydelse (= psykoanalytisk). Det är egentligen heller inte en form av psykoterapi eftersom det är en form av beteendeterapi, en form av psykologisk intervention.
Bakgrund i Skinners beteendeforskning
Det är en terapiform som har sin grund i den teori som företräddes av den amerikanske psykologen B. F. Skinner (1904-1990) enligt vilken psykologi (i betydelsen läran om medvetandefenomenen) bör ersättas av funktionsanalys av människors sätt att agera och reagera. I stället för ordet 'psykologi' använde han därför termen experimental analysis of behavior (brittisk stavning: experimental analysis of behaviour). Det är då också en analys av hur beteendet får sina olika funktioner i individens anpassning till omvärlden.
Beteendeanalys använd för styrning av beteenden
I FAP används beteendeanalysen inte bara för kartläggning utan också för styrning av verbalt beteende (hur man uttrycker och formulerar sig) vid behandlingstillfällena.
En annan analys än i psykoanalys
Det är alltså inte någon psykoanalytisk psykoterapi som är "funktionell" (ändamålsenlig) utan en terapi som bygger på behavioristisk funktionsanalys om hur beteenden uppstår och vidmakthålls genom förstärkningskontingenser. Den ingår i tredje vågens beteendeterapi.
Det finns en likhet med psykoanalys på det sättet att man i FAP använder sig av klientens sätt att relatera till terapeuten men inte för analys av hur detta sätt har med tidigare relationer att göra som i psykoanalytisk terapi. Syftet är i stället att kunna hjälpa människor att få kontroll över sina reaktioner genom att komma ur så kallade kliniskt relevanta beteenden (eng: clinically relevant behaviours/clinically relevant behaviors, CRBs), sådana som man annars kallar problembeteenden. (I behavioristisk teori, som är kopplad till vetenskapsteorin positivism, undviker man värderande ord och uttryck.)
Problembeteenden och funktionella beteenden
Man skiljer mellan CRB1s, de dysfunktionerlla beteendena, och CRB2s, de eftersträvansvärda funktionella beteendena som det är terapins syfte att forma allt fler av med förstärkningar som består av gillanden uttrycka på olika sätt samtidigt som då CRB1s väntas minska i antal. I terapin söker man också öka antalet CRB3s, som tar sig uttryck i att klienten förklarar sina egna beteenden på ett sätt som ökar frekvensen av dem i hans eller hennes vardag.
Relaterade sökord: funktionsanalys, interpersonell, kognitiv beteendeterapi, relationism.
["förstärkningskontingenser","förstärkningar","psykologisk intervention","funktionell","psykoterapi","experimental analysis of behavior","psykoanalytisk","analytisk","B. F. Skinner","tredje vågens beteendeterapi","beteendeterapi","kognitiv beteendeterapi","funktionsanalysen","funktionsanalys","förstärkningskontingenser","beteenden"]
Om Psykologiguiden