Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "funktionstyp":

• funktionstyp

  functional type [ˈfʌŋkʃənl taɪp], function-type

  Tyska: Funktionstypus, pluralis: Funktionstypen.

  Här nedan behandlas begreppet funktionstyp i den betydelse som ordet har i den typlära som framställdes på 1920-talet av den schweiziske psykiatern och psykologen Carl Gustav Jung (1875-1961 och hans efterföljare.
  

  I andra sammanhang har samma term, "funktionstyp", betydelsen typ eller sort av funktion.
  

  Avser man funktionstyper enligt Jungs teori bör man precisera det genom att ange att det är fråga om "Jungs funktionstyper".
  

  Jungs funktionstyper
  

  Kombinationen av olika funktioner (functions of consciousness, psychological functions) och allmän inställningstyp (extraversion respektive introversion) hos varje enskild person ger upphov till en personlighetstyp eller människotyp. En introvert tankemänniska med intuition som hjälpfunktion är med Jungs sätt att uttrycka sig en "typ" av människa i betydelsen "en tänkande introvert person som då och då tar hjälp av sin intuitiva förmåga".

  Introvert och extravert är inställningar eller inriktningar av psykisk energi (libido), hos introverta mot det inre upplevandet, hos de extraverta mot omvärlden. På motsvarande sätt är "rationellt" och "irrationellt" egenskaper eller aspekter hos funktionerna: tänkande och kännande som rationella, förnimmande och intuerande som irrationell.
  

  Jung kom fram till att det finns fyra psykiska funktioner. Någon av dem dominerar hos varje enskild person. Han använde ofta verbformerna för att betona att det rör sig om processer, inte om mekanismer:

  • tänkande (tyska: das Denken, eng: thinking),
  • kännande (tyska: das Fühlen, eng: feeling),
  • varseblivande, förnimmande (tyska: das Empfinden, eng: sensing, sensation)
  • intuerande, intuition (tyska: das Intuieren, die Intuition, eng: intuiting [ɪnˈtju:ɪtɪŋ], intuition)

  Rationella funktioner: tänkande och kännande

  Tänkande och att reagera med känslor räknas som rationella funktioner i betydelsen att båda har till uppgift att bedöma (eng: judging functions) hur klokt eller bra något kan vara.
  

  Detta sätt att se på känsloreaktionernas funktion har sin grund i att Jung ursprungligen tänkte sig att introverta personer tar ställning med hjälp av tänkandet, extraverta med hjälp av sina känsloreaktioner. Men han insåg senare att det även finns introverta som är känslomänniskor och extroverta som är tankemänniskor.

  Ordet rationell står här för "vad som är klokt att göra"; enligt tankemänniskan (tanketypen) det som rent logiskt leder rätt, för känslomänniskan (känslotypen) det som känns rätt, en känsla som kan vara baserad på erfarenhet eller vara en aktiv känsla som kärlek och omsorg men inte en passiv känsla som förälskelse!

  Irrationella funktioner: förnimmande och intuerande

  Sinnesintryck av det objektivt givna och sådant som vi uppfattar intuitivt räknas som förnimmande funktioner (eng: perceiving functions).

  Förnimmandet, som ger oss våra sinnesintryck. har inte med klokhet att göra alls och är i den meningen en irrationell funktion. Att bara konstatera att man ser eller hör något, är fråga om att uppfatta rena fakta (sinnesdata) och säger ingenting om logiska eller andra sammanhang. Denna motsats mellan tänkande och förnimmande är en parallell till den gamla motsatsen inom filosofin mellan rationalism och empirism.

  Intuerandet eller, som man oftast säger, "intuitionen" är en funktion som gör att man uppfattar direkt vad något är eller handlar om utan att man behöver några fakta eller sinnesdata som grund. Speciellt hos introverta sker sådant uppfattande med nära koppling till arketyper.

  Huvudfunktion och hjälpfunktion

  Vilken funktionstyp en person ska räknas till, eller räkna sig själv till, bestäms av individens en "huvudfunktion", den dominanta funktionen, till exempel tänkande + en hjälpfunktion som förnimmande eller intuition  (eller båda) men normalt inte känslostyrning eftersom Fühlen är motsats till Denken.

  Förnimmande är i vanliga fall inte förenligt med intuition men kan ha tänkande eller kännande som hjälpfunktion (eller båda). Varje kombination av det här slaget får dessutom sin speciella karaktär beroende på om en person är introvert eller extrovert. Det gör att Jung kom att skilja mellan åtta olika psykologiska typer:

  den extraverta tänkande typen

  den extraverta kännande typen

  den extraverta förnimmelsetypen

  den extraverta intuitiva typen

  den introverta tänkande typen

  den introverta kännande typen
  

  den introverta förnimmelsetypen

  den introverta intuitiva typen

  Huvudfunktion och undertryckt funktion

  Om till exempel tänkande är dominant funktion och har förnimmande eller intuition som hjälpfunktion blir kännandet (att reagera känslomässigt) en undertryckt funktion. I regel gör denna sig dock påmint då och då, fast i försvagad och därmed i "mindervärdig" form. Om den här helt omedveten inverkar den störande på huvudfunktionen, vilket enligt Jung kan ge upphov till neurotiska reaktionsmönster som fobier, tvångstankar och tvångsmässigt beteende.

  Individuation: försoning av motsatserna

  Lyckligtvis finns emellertid enligt Jung även en transcendensfunktion som hjälper människor att komma till rätta med motsatserna i psyket, genom att acceptera och på ett klokt sätt hantera dem. Det är en del av det som Jung kallar individuation.

  Relaterade sökord:
  

  dialektik, extraversion, funktion, introversion, JTI, Myers-Briggs Type Indicator, personlighet, skuggan, transcendens, typologi.

  ["Carl Gustav Jung","dialektik","neurotiska","personlighet","extraversion","Myers-Briggs Type Indicator","fobier","arketyper","skuggan","JTI","transcendens","individuation","tvångstankar","rationalism","empirism","typologi","sinnesdata","libido","funktion","introversion","transcendens",""]