Allmänfaktor vid faktoranalys.
När det gäller test på kognitiv förmåga avses vanligen "ren intelligens" i form av logiskt tänkande.
Upptäckaren av g-faktorn i intelligenstest, Charles Spearman, ansåg dock själv att det var den mentala energi (eng: mental energy) som krävs för logiskt tänkande på olika områden som gjorde utslag i faktoranalyserna som en allmänfaktor.
Eftersom mental energi är ett fenomen som man inte kan identifiera eller mäta föreslog han att man bättre skulle kunna tolka G som mind power (tankekraft), i analogi med 'hästkraft'. G skulle då vara hur mycket problemlösning man kan klara av på viss given tid.
Att man uppfattat G som förmågan att lösa problem och förstå relationer av olika slag, till exempel logiska, spatiala, numeriska, grammatikaliska, hänger samman med att mentala energi skulle då vara att den har särskilt stor betydelse i arbetet med sådana uppgifter.
Vad Spearman egentligen ville ha sagt är alltså att det endast finns specialfaktorer av intelligens. Individens totalpoäng på ett intelligenstest förklaras dels av graden av begåvning i olika avseenden (verbalt, spatialt, matematiskt osv), dels på hur mycket tankekraft som mobiliserats i förhållande till andra individer.
Genom detta sätt att förklara G kommer Spearman och Thurstone inte så långt från varandra i sitt sätt att uppfatta intelligens och intelligensfaktorer.
Allmänfaktorer av annat slag kan identifieras vid faktoranalys av andra typer av egenskaper.
I praktiken gäller frågan om man kan använda mått på allmänintelligens för att förutsäga hur väl sökande till en utbildning eller ett jobb kan klara dessa. Och det kan man, om man kompletterar med andra former av bedömning.
Relaterade sökord: allmänintelligens, CHC-teorin, G, g, gemensamma faktorer, intelligensteori, prediktor, Charles Spearman.
["Charles Spearman","intelligens","Thurstone","faktoranalys","logiskt tänkande","allmänintelligens","intelligensteori","CHC-teorin","gemensamma faktorer","G, g","prediktor"]
Om Psykologiguiden