common factors [ˈkɒmən ˈfæktəz, USA-uttal: ˈkɑ:mən ˈfæktərz]
Även: icke-specifika faktorer (eng: non-specific factors), det vill säga terapiformsgemensamma faktorer – som motsats till specifika faktorer (eng: specific factors).
På svenska används såväl den engelskspråkiga som svenska termen, båda vanligen i plural.
På 1930-talet upptäckte den amerikanske psykologen Saul Rosenzweig (1907-2004) att man kunde få gynnsamma resultat av psykologisk behandling med metoder baserade på olika teorier som till exempel psykoanalys och beteendeterapi.
Han identifierade vissa gemensamma egenskaper i olika former av psykoterapi, särskilt personliga egenskaper hos terapeuterna, som förklarade varför olika typer av psykoterapi kunde vara lika verksamma, så kallade terapeutfaktorer.
Detta har bekräftats vid flera senare behandlingsstudier av a) gemensamma metodfaktorer, b) gemensamma faktorer i terapeuternas personlighet, terapeufaktorer och c) gemensamma patient- eller klientfaktorer.
Genom att kombinera flera studiers resultat av psykoterapeutisk behandling, i så kallade metaanalyser, har man kunnat konstatera att det i psykoterapi finns en g-faktor, en allmänfaktor, som gör att psykoterapi oavsett vilken psykologisk teori som ligger till grund för den i regel ger bättre resultat än ingen behandling alls.
Som gemensamma faktorer i psykoterapeutisk behandling räknas sådant som den tillit, det förtroende och den kontakt som uppstår i relationen mellan klient/patient och psykoterapeut (den så kallade alliansen) och möjligheter för klienten att ge feedback till terapeuten om hur terapin upplevs.
Gemensamma faktorer av betydelse hos terapeuterna är sådant som empati, äkthet (kongruens), villkorslös positiv uppskattning och personlig öppenhet. Vidare inverkar deras tilltro till den teori som de omfattar och den metod som de använder (lojalitetseffekten, skoltillhörigheten).
Som gemensamma faktorer hos patienterna/klienterna räknas sådant som gemensamma personlighetsegenskaper, intelligens, erfarenhet, familjeförhållanden, kön, ålder, typ av problem och problemens varaktighet samt upplevelse av meningsfullt sammanhang (KASAM). För flera av dessa finns det vetenskaplig evidens för att de har inverkan på utfallet av psykologisk behandling.
Grovt taget räknar man med att 10 eller 20 procent av utfallet av en terapi kan skrivas på den valda metodens konto, mellan 40 och 60 procent kan tillskrivas de gemensamma faktorernas betydelse och mellan 40 och 60 procent de faktorer som är gemensamma för de klienter eller patienter som ingår i en behandlingsstudie.
Svensk forskning har gett vid handen att i många fall valet av psykoterapeut är mer betydelsefullt än valet av typ av psykoterapi.
Relaterade sökord: bakomliggande faktor, dodo-bird verdict, eklekticism, faktor, integrativ psykoterapi, multimodal terapi, teknisk eklekticism, terapeutisk allians, terapeutfaktor, Unified Protocol.
["Saul Rosenzweig","integrativ psykoterapi","psykoanalys","beteendeterapi","metaanalyser","personlighet","terapeufaktorn","terapeufaktorer","terapeufaktor","personlighetsegenskaper","intelligens","erfarenhet","placebo","empati","äkthet","alliansen>>terapiallians","villkorslös positiv uppskattning","öppenhet","kongruens","lojalitetseffekten","bakomliggande faktor","Unified Protocol","psykoterapi","alliansen","skoltillhörigheten","dodo-bird verdict","teknisk eklekticism","utfallet","personlig öppenhet","evidens","eklekticism","g-faktor","multimodal terapi","KASAM","terapeutisk allians","faktor"]