Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "generativ grammatik":

• generativ grammatik

  generative grammar [ˈdʒɛnərətɪv ˈɡræmə, USA-uttal: ˈdʒɛnərətɪv eller ˈdʒɛnəˌreitɪv ˈɡræmər]

  1. Uppsättning regler som styr formuleringen av satser och meningar i ett språk.

  I denna definition är den generativa grammatiken det regelsystem som finns i en viss språkgemenskap (eller generellt i människosläktet) och som är bestämmande för hur människor formulerar sig språkligt. Den den kraft som styr utformningen av allt som sägs och skrivs.

  2. Typ av teori om det mänskliga språkets grammatik (regelsystem för hur ord och meningar bildas) som en universell grammatik (eng: universal grammar, UG), enligt vissa av dessa teorier gemensam för alla språk, enligt andra olika grammatik för olika språk. Likheten mellan dessa teorier gör att man kan tala om ett generativt paradigm i språkvetenskapen.
  

  I denna definition är generativ grammatik en term för typ av teori om hur det går till att satser och meningar får den speciella form som de får i en viss språkgemenskap (eller generellt hos människor).

  Chomskys teori

  Termen generativ grammatik lanserades 1957 av Noam Chomsky (f 1928). Enligt denna teori finns regler inbyggda i hjärnan som föreskriver att språkliga yttranden gäller någon eller något (subjekt eller agent) som utför något eller är föremål för viss handling (predikat i aktiv eller passiv form), att man i somliga språk (till exempel engelskan) har rak ordföljd även i negerade och frågande påståenden och därför måste göra lämpliga omskrivningar (med hjälpverbet do).
  

  Från början skilde han mellan en djupstruktur (eng: deep structure) och en ytstruktur (eng: surface structure) i sätten att tänka språkligt men övergav senare denna distinktion till förmån för skillnaden mellan en logisk form (eng: logical form, LF) och fonetisk form (eng: phonetic form, PF). Logiken i ett yttrande har med medfödd kompetens (eng: innate competence) att formulera sig språkligt att göra mer eller mindre grammatikaliskt korrekt (performance).

  Det generativa paradigmet står i motsats till behavioristisk teori om verbalt beteende och till strukturell grammatik.
  

  Teorier om generativ grammatik har sin förankring i rationalistisk filosofi och utgår från att språk av olika slag, även programmeringsspråk och logiska system, har sin grund i ett begränsat antal medfödda grundregler som genererar utsagor.

  Enligt B. F. Skinner uppkommer och formas verbalt beteende på samma sätt som annat beteende, i fråga om språket genom att barnet spontant jollrar och de vuxna genom sina reaktioner förstärker vissa ljudkombinationer (som mamma, pappa, där, här, pippi vov-vov etc) och vissa sätt att ordna dem till satser och meningar.

  Strukturell grammatik är en teori framställd av den schweiziske språkforskaren Ferdinand de Saussure [fɛrdinɑ̃ də sosyr] (1857-1913). Han uppfattade språk (franska: langage [lɑ̃ˈɡaʒ], langue, eng: language) som ett system av tecken. De bildar olika strukturer som ger mening åt meningar och satser.
  

  Chomskys teori om generativ grammatik fick stor betydelse för etablering av kognitiva teorier i psykologi och psykoterapi.

  Relaterade sökord: kognitiva revolutionen, kognitivism, psykolingvistik, språkutveckling, transformationsgrammatik.

  Etymologi:
  

  Latin: generare {uttal: gennera´re} 'föda', 'frambringa'. Verbet är bildat på ordet genus i betydelsen 'födelse, 'ursprung'.

  ["Chomsky","språkutveckling","kognitivism","transformationsgrammatik","strukturell grammatik","system","strukturer","Logiken","subjekt","agent","B. F. Skinner","handling","paradigmet","paradigm","psykolingvistik","djupstruktur","ytstruktur","kognitiva revolutionen","kognitiva teorier"]