Gestalt, gestalt [ɡəˈʃtælt, ɡəˈʃtɑ:lt, USA-uttal även: ɡəˈʃtɔlt]
Tyska: Gestalt {uttal: gheshtalt´} 'form', 'skepnad', substantiv bildat på ett gammalt perfektparticip av stellen 'ställa': gestalt ('ställd').
Psykologisk term för något som upplevs som enhet eller helhet, i vilken de enskilda delarna både bidrar till och får sin mening av helheten.
Gestalt var ett centralt begrepp i tysk romantisk filosofi redan under 1800-talet, där det betecknade olika fenomen av helhetskaraktär, till exempel en anda som präglar ett folk eller en folkgrupp, en helhet som individ och omvärld utgörs av, en helhet som individen upplever i det kaos av sinnesförnimmelser som uppstår när sinnesorganen utsätts för stimuli från tingen.
Man upplever sålunda en triangel direkt som en triangel och inte som en konstellation av tre linjer. En kvadrat, en rektangel, en romb och så vidare är gestalter som hjärnan är utvecklad att uppfatta direkt som skilda figurer (gestalter) och inte resultat av slutsatser utifrån sinnesförnimmelser av linjer, ytor och vinklar.
Mer information finns under sökordet gestaltpsykologi.
Relaterade sökord: fenomenologi, fältteori, holism, holografi som metafor, konfiguration, modersgestalt, situerad kognition, struktur, system.
Verb: gestalta (eng: shape, form, mould).
["gestaltpsykologi","modersgestalt","fältteori","romantisk>>romantik","holism","filosofi","stimuli","konfiguration","sinnesförnimmelser","holografi som metafor","struktur","system","modersgestalt","situerad kognition","fenomenologi","gestaltpsykologi",""]
Om Psykologiguiden