Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "gestaltcoaching":

• gestaltcoaching

  gestalt coaching [ɡəˈʃtælt ˈkəʊtʃɪŋ, ɡəˈʃtɑ:lt ˈkəʊtʃɪŋ, USA-uttal även: ɡəˈʃtɔlt ˈkoʊtʃɪŋ]

  Skrivs även: gestaltcoachning.

  I gestaltcoaching gäller det för coachen att få människor att komma i kontakt med sig själva och om­världen, känna flödet av tid och rum. Det är annorlunda mot det tradition­ella västerländska idealet om tyd­lighet, gränsdragning, logik och ka­te­gorisering.

  Vi har denna motsättning sedan gammalt i vår kul­tur. Det finns i Europas idéhistoria en under­ström av mystik, in­kännande i natur­ens hemligheter, intuition och upplev­el­se av panta rei, att allt ingår i ett stän­d­igt flöde. Men det naturveten­skap­liga upp­delandet och isärhållandet har kommit att dominera i västerländskt tänkande.

  Jag/Du i ett "möte"

  Att möta andra människor på ett per­sonligt och känslomässigt engage­rat sätt är ett villkor för uppkomsten av ett eget själv. Det är grundtanken fram­för andra i den tyska idea­listiska och romantiska filosofin i början av 1800-talet. Jaget är från början tomt. Det är utgångs­punkten. Men genom kon­fron­tation, "möte" (eng: encounter, tyska: Begegnung) med ett annat jag uppstår ett eget själv.
  

  Denna föreställning om det egna självets uppkomst ur möten med andra personer blev ett centralt tema i exis­tentialis­tisk filosofi på1950- och 1960-talen. Den kombinerades med tank­en att indivi­d­en har sin sanna exi­stens i varje givet ögonblick, där det man tänker, känner och företar sig är en del i formandet av den egna personligheten. Det sker "här-och-nu", en vanlig formulering i denna typ av filosofi, terapi och coaching. En förutsättning är att man genom self-awareness har en fortlöpande jagkänsla som del av allt man uppfattar, upplever och gör.

  En del i en helhet

  En grundtanke i gestaltpsykologin är att allting får sin karaktär av den helhet som det ingår i, sin mening, sin tolkning och sin innebörd. Så också i gestaltterapi och gestaltcoaching. Människor får chans­en att utvecklas genom att ingå i en rela­tion till en coach eller mentor.
  

  I gestaltcoaching gäller det för coachen att vara helt och fullt närvarande, att hjälpa människor att gå upp i nuet och i samspelet, att utsträcka upplev­elsen av när­varo i den egna per­son­en till situationen som helhet. Som coach eller mentor ska man inte med­vetet och avsiktligt söka förändra något hos dem som man är coach eller mentor till.

  Tanken är att utveck­ling som är av verklig betydelse sker spontant. Att bliva, att överskrida är viktigare än att veta. Att göra är viktigare än att tala. Att uppleva med hela sin själ och kropp är viktigare än att förstå. Här kommer det in tanken att det finns en inre potential hos varje människa som genom gestaltcoaching och liknande terapi- och coachingformer kan frigöras, inte "tillföras" som i traditionell pedagogik.

  Transpersonell psykologi

  Det transpersonella i gestaltcoaching be­står i att uppgå i situationer och rela­tioner, känslomässigt och intuitivt.
  

  Motstånd

  I gestaltcoaching är man uppmärksam på det mot­stånd (ett begrepp från psykoanalysen) som kan uppstå hos oss människor vid försök att få kontakt med oss själva i det förgångna, i nuet eller framtiden. Det kan finnas ett omedvetet motstånd mot att se sig själv som man är eller att se sig själv hur man kom­mer att vara i framtiden.
  

  Coachens roll är att få människor att stan­na kvar i sitt motstånd, bejaka det och på det sättet att efter ett tag känna hur de befrias från det. Det är en tanke som tagits upp och vidareutvecklats av bland andra Steven Hayes i terapiformen acceptance and commitment therapy, ACT, till stor del i anslutning till begreppet mindfulness.

  Heta stolen

  En favorit i gestaltterapi och gestaltcoaching är den tomma stolen, ("heta stolen"). Det är en tom stol i rummet. I den kan man placera en tredje person antingen i fantasin eller i verkligheten. Coachen kan också be människor sätta en annan del av sig själv i den stolen och föra ett samtal med detta andra själv, till exem­pel den egna personen ett år fram­åt i tiden eller några år bakåt i tiden. När man handskas med det förflutna och framtiden är det ändå nuet ("här-och-nu") som gäller även för hur man uppfattar det för­gång­na och hur man föreställer sig framtida lägen.

  Som coach är man ac­cep­terande, förstå­en­de, engagerad, närvarande. Det skapar grogrund för per­sonlig utveckling (eng: personal growth) och ökande tillförsikt hos per­soner som söker hjälp för sina pro­blem.

  Gestaltcoaching som stil

  Varje coach utformar sin egen stil. Det gäller att vara trogen sin person, att vara äkta och natur­lig: inga fasader, ingen förkonstling. Ändå finns det något gemensamt för de coa­cher (och mentorer) som väljer gestalt som sin inriktning, filo­sofi och "metod". De hjälper människor att

  • gå upp i nuet,
  • uppleva sig själva med alla sinnen,
  • uppleva situationen utan att förstå den intellektuellt, endast intuitivt,
  • lita till sig själva och sin förmåga,
  • acceptera både det som är positivt och negativt i den egna personen och livet som det är, privatliv och yrkesliv,
  • lära genom att vara som man är och oreflekterat och spontant leva sig in i hur andra är.

  ["apprehension","acceptance and commitment therapy","Steven Hayes","här-och-nu","potential","möte","jagkänsla","gestaltpsykologin","omedvetet","mot\u00adstånd","närvarande","psykoanalysen","jag","själv","encounter","filosofi","terapi","transpersonella","personligheten","exis\u00adtentialis\u00adtisk","mindfulness","psykoanalys","transpersonell psykologi","coaching","gestaltpsykologi","gestaltterapi","pedagogik","personlighet","psykosyntes","intuition","coach","mentor"]