glia [ˈɡliːə, ˈɡlaɪə], neuroglia [ˈnjʊərəʊˌɡliːə, ˈnjʊərəʊˌɡlaɪə], glial cells, neuroglial cells.
Grekiska: γλία {uttal: glí´a}, γλοία {uttal: glåi´a}
Stödjevävnad som består av tre olika typer av gliaceller. De finns i hjärnan, ryggmärgen och ögats näthinna.
Astrocyterna (eng; astrocytes, astroglia) bildar huvuddelen av hjärnans nervvävnader. De har betydelse för näringsomsättningen i nervcellerna och avgränsar dessa från blodkärlen. Dessa hjärnans stödjeceller reglerar och stöder nervcellernas glutamatsignalering, som är av stor betydelse för informationsbearbetning, inlärning och minne.
Oligodendrogliacellerna, oligodendrocyterna (eng: oligodendrocytes, oligodendroglia) bildar fettskidan (myelinet) kring nervtrådarna (axonerna).
I det perifera nervsystemet motsvaras de av Schwannceller (eng: Schwann cells), kallas även Schwannska celler. De bildar stödjevävnad kring nervtrådarna.
Mikrogliacellerna (eng: microglia, microglial cells) avlägsnar bland annat resterna av döda nervceller och andra gliaceller.
Müllerceller (eng: Müller glia, Müller cells) finns i ögonens näthinna. De omger alla receptorer i näthinnan och är avgörande för näthinnans funktion.
Gliaceller kan bilda tumörer som kallas gliom.
Relaterat sökord: nervsystemet.
Om Psykologiguiden