Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "grundad teori":

• grundad teori

  Grounded Theory [ˈɡraʊndɪd ˈθɪəri, i USA även: ˈɡraʊndɪd ˈθɪri], GT
  

  Beteckning på den typ av forskning som på 1960-talet utvecklades av sociologerna Anselm L. Strauss (1916-1996) och Barney G. Glaser (1930-2022) och som senare vidareutvecklades i olika riktningar dels av Glaser ensam, dels av Kathy Charmaz samt av Strauss i samarbete med Juliet Corbin,
  

  Strauss hade en bakgrund i fenomenologisk psykologi och symbolisk interaktionism, Glaser i statistisk och kvantitativ metod.

  Tillsammans utvecklade de en modell som de kallade discovery of grounded theory (ungefär: hur man genom att notera fakta och upptäcka samband får en vetenskapligt grundad uppfattning om något – eller mera abstrakt: teorigenerering på empirisk grund). Den presenterades 1967 i boken The discovery of grounded theory, översatt och utgiven 2001 på svenska med titeln "Grundad teori".
  

  Grundad teori-metoden
  

  Enligt Strauss och Glaser ska forskare komma underfund med hur människor i den grupp eller situation som de undersöker tänker, känner och uppfattar, så att det blir helt klart varför de agerar och reagerar som de gör.
  

  Forskarna ska utgå från konkreta situationer och personer och beskriva dem precis som de uppfattar dem.
  

  Samtidigt ska de göra sammanställningar med hjälp av sammanfattande begrepp, tolkningar som hela tiden testas mot insamlade data. Ett tillvägagångssätt som kallas constant comparison (ständig jämförelse) eller the constant comparative method. Begrepp är här liktydigt med kategori (typ av observerad handling, situation, händelse osv).
  

  Det sker genom en logisk process som inom pragmatismen kallas abduktion.

  De begrepp och hypoteser som testas revideras genom nya observationer. Observationerna pågår till dess nya observationer inte tillför sammanfattningarna något nytt. Det är en "dans" av datainsamling, kodning i kategorier och analys av sammanhang.
  

  Det har då uppstått "teorimättnad av data" (eng: theoretical saturation of data), även kallad datamättnad (eng: data saturation) i betydelsen att iakttagna fakta och sammanhang förklaras av de begrepp, som utgör tolkningar och förklaringar som man kommit fram till.

  Varje begrepp får en beteckning (kodas). Analyser görs i teoribildande syfte av upptäckta kategorier av händelser, beteenden med mera. Forskarna gör minnesanteckningar (eng: memo writing) bestående av reflektioner, överväganden (eng: deliberations) och hypoteser (eng: conjectures).
  

  Ett sista steg i analysen består i att forskarna urskiljer vad som är absolut centralt i den situation eller verksamhet som de studerat, till exempel underbemanning, stress, överkrav, klickbildning.

  Den kunskap som uppstår är grundad ("har upptäckts") i konkreta situationer och består inte som i traditionell samhällsvetenskaplig forskning av färdiga teorier eller hypoteser som testas.

  Olika sätt att se på och använda grundad teori
  

  Grundad teori är inte vad den var från början. Det är numera en benämning, ett uttryck, som kan avse flera olika varianter av den ursprungliga teoribasen och metoden: en klassisk GT, en konstruktivistisk (eng: Constructivist GT), företrädd av den amerikanska sociologen Kathy Charmaz samt en fenomenologisk, den sistnämnda i en utformning som Anselm Strauss gav metoden efter det att samarbetet med Barney Glaser upphört.
  

  Klassisk grundad teori (eng: Classical Grounded Theory, CGT) företräds av Glaser. Det är en vidareutveckling av den ursprungliga metoden. Man börjar en studie helt förutsättningslöst och söker identifiera typer av beteenden och åtgärder, vilka kodas i ett antal kategorier. I en sammanfattning tolkas de samband som framträder av sig själva. I ett andra stadium formuleras en mer allmängiltig teori. Tonvikten ligger på kategorisering av händelser och situationer, regler, bestämmelser, människors sätt att agera och reagera, inte på beskrivningar.
  

  Charmaz konstruktivistiska metod för kvalitativ forskning är baserad på en verklighetsteori som kallas interpretivism (eng: interpretivism) – att olika typer av verklighet finns i den form som de uppfattas och tolkas av någon. Metoden är därför mer intuitiv än den klassiska bland annat genom att den föreskriver användning av djupintervjuer som leder till förståelse av hur människorna i studien tänker och känner. Konstruktivistisk GT leder inte fram till en teori med vars hjälp man kan förklara och förändra . Syftet är fördjupad förståelse, nya insikter.
  

  Anselm Strauss utvecklade modellen ät ett mera strukturerat håll med noggranna och detaljerade föreskrifter om hur kodningen av händelser ska utföras i olika steg.
  

  Spridning och användning
  

  Metoden 'grundad teori' (the grounded theory method, the grounded theory methodology) eller någon variant av flera nu lanserade grounded theory methods, grounded theory methodologies används i vårdforskning, pedagogisk forskning och inom folkhälsovetenskapen.
  

  Man skiljer numera mellan teoretisk grundning (eng: theoretic grounding, theoretical grounding) och empirisk grundning (eng: empirical grounding). Den förra gäller identifiering av den teori som man vill utgå från eller basera sin forskning på.
  

  Relaterade sökord: abduktion, beteendeobservation, forskningsprocess, grounded theory-ansats, induktion, konstruktivism, substantiv. 

  Ordformer:

  Plural: grundade teorier (eng: grounded theories).

  Verb: grunda, grundar, grundning, grundade, grundat, grundad (eng: ground, grounds, grounding, grounded).

  Substantiv: grundning (eng: grounding, plural: groundings).
  

  Skrivsätt: grounded theory skrivs i engelskspråkig text vanligen med stort 'g' och stort 't': Grounded Theory.

  ["fenomenologisk psykologi","symbolisk interaktionism","statistisk","kvantitativ","teorigenerering","substantiv","pragmatismen","abduktion","forskningsprocess","konstruktivism","teoribildande","Observationerna","observationerna","teoribildande","observationer","konstruktivistisk","kodas","kategori","begrepp","grounded theory-ansats","induktion","abduktion","reflektioner","datainsamling","kodning","kategorier","analysen","hypoteser","analys","kvalitativ forskning","kunskap","beteendeobservation"]