Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "grundaffekt, primäraffekt, grundemotion":

• grundaffekt, primäraffekt, grundemotion

  basic emotion [ˌbeɪsɪkɪˈməʊʃn], primary affect [ˈpraɪməri ˈæfɛkt eller əˈfɛkt], primary emotion [ˈpraɪməri ɪˈməʊʃn]

  Reaktioner grundade i vår biologiska natur
  

  Grundaffekter, basaffekter, basala emotioner, grundläggande känslor (flera termer för samma sak) är biologiskt grundläggande känsloyttringar eller känsloreaktioner av typen sorg, glädje, medkänsla, förakt, beundran, stolthet, längtan, fruktan, skräck, vrede, avsmak, förvåning, kärlek, hat, blyghet, tillförsikt, ledsenhet, tacksamhet och kanske några till (beroende på hur snävt man vill definiera begreppet).

  Locke och Leibniz
  

  Psykologi, psykoterapi och psykiatri i USA fick under 1900-talet sin teoretiska och praktiska utformning styrd av den empirism som lanserades av den brittiske filosofen John Locke (1632-1704), the Lockean model (the Lockean paradigm, the Lockean inquiry).
  

  I motsats till den samtida tyske filosofen, Gottfried Wilhelm von Leibniz (1646-1716), som kom fram till att allt vetande formas av psyket själv, konstaterade Locke att ingenting finns i psyket som inte kommit dit genom sinnena.

  Det var därför svårt för amerikanska psykologer, förankrade i Lockes empirism, att forska om känslorna som ju så uppenbart tycks komma spontant inifrån.
  

  Några dristade sig dock att framlägga teorier om i varje fall några känslor som grundläggande, utifrån vilka andra känslor kan betraktas som nyanseringar eller kombinationer. De kunde falla tillbaka på en skrift av Charles Darwin och känslornas biologiska ursprung: The Expression of the Emotions in Man and Animals från 1872.

  Människans ansikte och det mimiska språket
  

  Redan 1969 gav den svenske anatomiprofessorn Carl-Herman Hjortsjö ut sin skrift Man´s face and mimic language, året därefter i svensk översättning, "Människans ansikte och det mimiska språket". Han visade exakt vilka nervbanor från mellanhjärnan som reglerar minspelet för olika känslor och känsloreaktioner, så gott som helt hållet genetiskt betingade och därför så gott som helt lika världen över.

  Paul Ekman och Silvan Tomkins
  

  De mest omtalade teorierna om grundaffekter är de som lagts fram av de amerikanska psykologerna Paul Ekman (f 1934) och Silvan Tomkins (1911-1991). Båda var under många år förbisedda i psykologisk forskning i USA. Senare (från omkring år 2000) har de betraktats som betydelsefulla nydanare.

  Enligt den klassificering av grundaffekterna, som  Paul Ekman gjorde i början av 1970-talet och som då vann viss anklang, fanns sex grundaffekter (grundläggande emotioner): glädje, ledsenhet, avsky, fruktan (rädsla), vrede och förvåning.

  Den affektteori som utformades av Silvan Tomkins fick stor betydelse för nya psykoterapiformer årtiondena kring sekelskiftet 2000 och gick då under namnet "affektteorin" som om den skulle vara den enda.
  

  Den estniske neuroforskaren Jaak Panksepp (1943-2017) fick betydelse för den teori som ligger till grund för compassionfokuserad terapi.
  

  Man kan notera att tongivande psykologer i USA undviker att befatta sig med känsloreaktioner som har med sexualitet, förälskelse och religiositet att göra men som i ett europeiskt perspektiv ter sig lika grundläggande som sorg och glädje, hat och kärlek, vrede och fruktan.

  Relaterade sökord:
  

  affekt, affektfobiterapi, affektfokuserad psykoterapi, affektiv beröring, affektteori, avsmak, emotionsreglering, mind-body syndrome, reduktionism.

  ["affektfobiterapi","avsmak","psykiatri","blyghet","John Locke","Lockes","empirism","Gottfried Wilhelm von Leibniz","genetiskt","minspelet","klassificering","mind-body syndrome","emotionsreglering","evolutionspsykologiskt","compassionfokuserad terapi","Jaak Panksepp >>affektiv neurovetenskap","fruktan","skräck","glädje","biologiskt","Darwin>>darwinism","vrede","kärlek","sorg","medkänsla","tacksamhet","hat","affektfokuserad psykoterapi","affektteori","emotioner","Paul Ekman","Silvan Tomkins","affektiv beröring","affekt","reduktionism","psykoterapiformer>>psykoterapi","psykoterapi"]