Term formulerad 1977 av den amerikanske (kanadafödde) psykologen Lee Ross (Lee David Ross, f 1942) om ett fenomen som upptäckts av ett par psykologer tio år tidigare.
Det är egentligen inget fel utan en bias (skevhet, partiskhet) i vårt sätt att tänka som består i att
misslyckanden hos andra ses som orsakade av dem själva snarare än av omständigheterna i situationen, och tvärtom för egna misslyckanden, förtjänster hos oss själva uppfattar vi som orsakade av vår läggning och erfarenhet medan vi ser sådana hos andra som orsakade av tillfälligheter i situationen.
I psykodynamisk teori räknas denna typ av bias som ett uttryck för jagförsvar.
Mer information finns under sökorden attributionsteori, defensiv attribution, korrespondensbias.
På svenska även: fundamentala attributionsfelet.
På engelska finns ett par termer med likartad men i många sammanhang inte samma betydelse, formulerade av andra forskare:
a. korrespondensbias (separat artikel finns i detta lexikon),
b. överattributionseffekten (eng: the overattribution effect): att förhastat, överdrivet eller ensidigt se samband mellan yttre beteende och inre motiv, känslor eller egenskaper hos sig själv och andra. Termen används som liktydig med 'korrespondensbias'.
Skrivs på engelska även med bindestreck: fundamental attribution-error.
["Term","attributionsteori","korrespondensbias","defensiv attribution","psykodynamisk","bias","jagförsvar","bias","beteende","motiv","känslor","egenskaper"]
Om Psykologiguiden