Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "grupp":

• grupp

  group [gru:p]

  1a. Smågrupp: ett mindre antal personer som står i regelbunden kontakt med varandra och som tar hänsyn till varandra i sådana delar av sitt beteende som har med gruppens syfte och verksamhet att göra. Minsta grupp är pargruppen.

  En grupp i psykologisk bemärkelse är ett intakt socialt system
  

  • med tydliga gränser mot icke-medlemmar,
  • med inbördes beroende för att hantera vissa uppgifter eller fullgöra viss eller vissa funktioner samt
    
  • med mer eller mindre tydlig och varaktig rollfördelning.
    

  Idealstorleken på en sådan grupp varierar och bedöms ligga mellan 6 och 20 för arbetsgrupper beroende på arbetets art och personernas ålder, kompetens, samarbetsförmåga med mera.
  

  1b. Grupp eller organisation av vilken storlek som helst.

  2. Kategori av typen socialgrupp, yrkesgrupp, påtryckningsgrupp etc. I engelskspråkig litteratur skiljer man vanligen mellan social groups och social categories.

  3. Huvudtyp av algebraisk struktur, även kallad halvgrupp. I Piagets psykologi avses med grupp en sådan algebraisk struktur bestående av en mängd (ett antal element) och de operationer, det vill säga kompositioner, som utförs med denna mängd.

  4. Egenskaper eller andra fenomen som hör ihop enligt vad man kan upptäcka med hjälp av statistiska metoder. Se under gruppfaktor, gruppfaktorteori.

  Primärgrupp och sekundärgrupp
  

  Man har under socialpsykologins hundraåriga historia indelat grupper på flera olika sätt. En indelningsgrund, som Charles H. Cooley (1864-1929) utgick ifrån, byggde på föreställningen att varje samhälle och organisation är sammansatt av grupper som uppkommer spontant, såsom familjer, släkter, kamrat- och umgängesgrupper, gäng och arbetsgrupper som utvecklas till kamratgrupper. Han kallade dem primärgrupper (ursprungliga grupper).

  Övriga gruppbildningar kom av andra socialpsykologer ur denna synpunkt att betraktas som sekundära fenomen och kallades därför sekundärgrupper. I dessa är umgänget mer ytligt och formellt. Mer om detta finns under sökordet Gemeinschaft-Gesellschaft.

  Indelningen i primär- och sekundärgrupper svarar i stort sett mot den modernare distinktionen mellan informella och formella grupper.
  

  Horisontella grupper och vertikala grupper
  

  Horisontella informella grupper består av personer från samma nivå inom ett företag, till exempel gruppen chefspersoner. Vertikala klickar eller kamratgrupper består av personer från dessa olika nivåer. Blandade grupper består av personer från olika avdelningar i företaget och från olika nivåer, eventuellt med medlemmar från ett annat företag (kundföretag eller konkurrentföretag).

  Innegrupp och utegrupp
  

  En annan indelningsgrund gäller grupptillhörigheten ur individens synpunkt. Man kan då skilja mellan innegrupp och utegrupp. Innegruppen är en grupp som man känner sig tillhöra och som man kan identifiera sig med. Utegruppen är en grupp som man känner sig främmande inför, inte känner samhörighet med eller inte tillhör.

  Referensgrupp och medlemsgrupp
  

  Vissa grupper eller sociala kategorier har man som referensgrupper, antingen som positiva eller negativa (enligt en begreppsbildning från 1940-talet). Eftersom man inte alltid är medlem i den eller de grupper som man har som sitt ideal, skiljer man mellan referensgrupp och medlemsgrupp.

  Naturlig grupp och artificiell grupp
  

  Man skiljer numera ofta mellan naturliga och artificiella grupper. Naturliga grupper är sådana som bildas i samhället för normala mänskliga behov och uppgifter som familj, kamratgrupp, arbetsgrupp, projektgrupp, organisation.
  

  Artificiella är sådana som man bildar för att göra socialpsykologiska experiment, eller sådana som man sätter samman för att hjälpa deltagarna med personlig utveckling eller för att ge psykoterapi i grupp.
  

  En härkomstgrupp (eng: descent group) är naturlig på det sättet att endast de som har en gemensam härkomst är medlemmar som i adelsätter (adelssläkter). En sådan grupp kan vara mycket stor och bestå av människor som inte ens har träffats eller vet om varandra.
  

  Kausal grupp, gruppagentskap
  

  I psykologi och organisationsteori avses en arbetsgrupp eller ett team vars beslut och handlingar inte kan förklaras av omständigheter utanför den själv.
  

  Gruppens åtgärder förklaras i stället som en effekt av gruppens egen aktivitet, dess agentskap (eng: agency), dess förmåga att tolka och analysera situationer och sin egen roll i dem så att medlemmarna kan få fram alldeles egna strategier, beslut och handlingar.
  

  Gruppens aktivitet ses som orsak (eng: cause) till det som sker, därav benämningen.

  Gruppagentskap kallas också gruppagens efter engelskans group agency..
  

  Relaterade sökord:
  

  biopsykosocial, Cooley, encountergrupp, FIRO-teorin, gruppdynamik, gruppsykologi, gruppterapi, grupputveckling, referensgrupp, samhörighet, socialpsykologi, UGL.
  

  ["Piaget","biopsykosocial","Cooley","samhörighet","agentskap","Gemeinschaft-Gesellschaft","innegrupp","utegrupp","referensgrupp","gruppdynamik","gruppsykologi","encountergrupp","gruppterapi","gruppfaktorteori","gruppfaktor","FIRO-teorin","samhörighet,","eferensgrupp","socialpsykologi","grupputveckling","UGL"]