Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "gruppsykologi, gruppteori":

• gruppsykologi, gruppteori

  group psychology [ˌgru:p saɪˈkɒlədʒɪ], group behaviour (USA-stavning: group behavior), group research

  Gruppteori kan även avse matematisk sådan. Mer information om detta finns i artikeln i detta lexikon med rubriken 'grupp'.
  

  Gruppsykologin utvecklades som en särskild gren av psykologin och socialpsykologin under 1930- och 40-talen, men forskningen om människors beteende i grupp hade börjat redan i slutet av 1800-talet, då med fokus på massans psykologi. Mycket av forskningen har därefter kretsat kring frågan om grupputveckling och teambuilding samt om gruppers påverkan på enskilda medlemmars attityder och värderingar och sätt att se på saker ting.

  Det fanns många motiv för en sådan forskning. Diktaturerna i öst och väst, sovjetsystermet, fascismen och nazismen, skapade en motrörelse som strävade efter sann demokrati i form av enskilda människors möjligheter att påverka sin situation och det samhälle som de lever i. Sådan påverkan är möjlig i via smågrupper och deras förenade insatser på ett mer övergripande plan.

  På 2000-talet har forskarnas intresse allt mer kommit att gälla komplexa gruppbildningar och teambuilding med medlemmar som befinner sig på olika orter och som står i kontakt med varandra via dator, telefon- och videokonferenser.
  

  Kompletterande information finns i artikeln om smågruppsforskning i detta lexikon.
  

  Några exempel på gruppsykologisk forskning

  Muzafer Sherif (1906-1988) visade i sina experiment med den autokinetiska effekten att individens perception av rörelse påverkas av hur övriga gruppmedlemmar ser rörelsen. I Robbers Cave Experiment (där pojkar i 11–12-årsåldern var försökspersoner) visade han hur man kan skapa motsättningar mellan grupper så att deras medlemmar inom respektive grupp visar prov på stor lojalitet och sammanhållning och fientlig inställning till medlemmar i den andra gruppen samt hur dessa motsättningar kan övergå i vänskap och samarbete när grupperna ställs inför en gemensam fara eller uppgift.

  Solomon Asch (1907–1996) undersökte grupptryckets betydelse. Han kunde med sina experiment visa hur individer som är ensamma om sin uppfattning antingen känner sig illa till mods eller anpassar sitt sätt att tolka situationen efter den dominerande uppfattningen i gruppen.

  Margaret Mead (1901-1978) ville med sin forskning visa att sådant som manliga och kvinnliga egenskaper är något som kan utformas på olika sätt i olika samhällen ända därhän att män utvecklar beteenden och har sådana uppgifter som tillkommer kvinnor i andra samhällen.

  Amerikanska psykoanalytiker som Louis Wender, Paul Schilder och Samuel Slavson experimenterade i början av 1930-talet med psykoanalys i grupper.

  Jacob Moreno (1892-1974) introducerade begreppen sociodrama (1946) och sociometri. Sociodrama kom på flera håll under 1960- och 1970-talen att användas i terapeutiskt syfte.

  Kurt Lewin (1890–1947) och dennes medarbetare kunde i slutet av 1930-talet med experimentellt utförda undersökningar visa att grupper av pojkar utvecklade helt olika typer av beteende beroende på om de hade en demokratisk eller auktoritär ledare eller en ledare som inte brydde sig om vad de gjorde (låt-gå-ledare). År 1945 grundade Lewin en institution för gruppdynamisk forskning (Research Center for Group Dynamics) i Boston och gav därmed namn åt en speciell form av gruppaktivitet, gruppdynamik, som kom att dominera gruppsykologin årtiondena efter andra världskriget. Den går ut på studium och förändring av kraftspelet i en smågrupp eller av flera grupper inom en organisation.

  Stor betydelse hade också Elton Mayo (1880–1949) med sina undersökningar vid Hawthornefabrikerna i Chicago där han visade att gruppsammanhållning och intresse från ledningens sida är en faktor av största betydelse för produktiviteten, vilket gav upphov till human relationsrörelsen.

  I slutet av 1940-talet utformade Bion (1897–1979), Rickman, Ezriel och Foulkes (1898–1976) (vid Tavistockkliniken i London) den så kallade gruppanalytiska psykoterapin.
  

  Maxwell Jones förverkligade vid samma tid sina idéer om terapeutiskt samhälle (vid Henderson Hospital i London).

  På 1950-talet upptäckte ett forskarlag vid Tavistock Institute of Human Relations (ett institut som inrättats för bland annat organisationspsykologisk forskning) att tekniska förbättringar inte ger de förväntade vinsterna om de sker på bekostnad av möjligheten för de anställda att känna trygghet i grupper och arbetslag. På grundval av dessa forskningsresultat utformade de den så kallade sociotekniska teorin, som innebar att man i industriellt utvecklingsarbete bör beakta såväl sociala som tekniska aspekter (mer information finns under sökordet organisationsteori, sociotekniska skolan).

  Will Schutz gjorde vid samma tid undersökningar av olika omständigheter som har betydelse för hur väl en grupp eller ett team utvecklas och fungerar för att lösa sina uppgifter. Hans FIRO-teori har fortfarande stor tillämpning, bland annat i UGL-kurser.

  På 1950-talet fick rollteorin en stark ställning och utforskningen av de roller som individerna i en grupp måste ta för att kunna fungera i en grupp. Hur nybildade grupper utvecklar rollmönster blev föremål för omfattande forskning. Robert Bales (1916-2004) gjorde ett mycket använt bedömningsschema för uppgiftsinriktade och socioemotionellt inriktade ledarroller i en grupp.

  Under 1960- och 1970-talen och även senare försökte många forskare förklara beteendet i grupper och organisationer på grundval av den systemteori som utformades årtiondena efter andra världskriget i anknytning till datoriseringen (IT). Ett exempel på detta är den modell för grupp- och organisationsutveckling som kallas Systems-Centered Training (SCT).

  Under senare delen av 1900-talet fick sociobiologi och senare evolutionspsykologi samt neurovetenskaplig forskning betydelse för teorier om hur grupper bildas och fungerar.
  

  Man hade tidigare utgått från att gruppbildning hos människor (i motsats till hos djuren) är a) genomtänkt och väl planerad (rationalistisk teori), eller b) irrationell genom att vara en upprepning av relationer till föräldrarna under barndomen (psykodynamisk teori), eller c) styrd av betingning genom förstärkningar och bestraffningar (behaviorism).

  Genom forskning inom den biologiska disciplinen etologi blev ett fjärde alternativ allt mer nödvändigt som komplement till de övriga synsätten, nämligen att d) gruppbildning och fungerande i grupp till stor del är uttryck för samma biologiska behov som hos socialt levande djur. Uppkomst av ledarskap, lojalitet, solidaritet, konflikter, statuskamp, samverkan, revirbildning, underkastelse och så vidare beroende på omständigheterna har i detta perspektiv en biologisk grund. Mycket av gruppbeteendet kan därför ges etologisk förklaring men beskrivas psykologiskt och också bli föremål för teorier om hur gruppbildning, grupputveckling och konflikter kan hanteras i visst givet syfte.

  Till biologisk teoribildning har det under årtiondena runt 2000 tillkommit aspekter från kaosteori och komplexitetsteori, som gör att man blivit försiktig med att framställa lagbundenheter i gruppers beteende, att göra förutsägelser och att göra modeller för hur grupper ska styras och kontrolleras.

  Relaterade sökord: aiglitet, grupp, gruppdynamik, gruppterapi, grupputveckling, holografi som metafor, organisationspsykologi, organisationsteori, smågruppsforskning, teambuilding.

  ["Sherif","grupputveckling","autokinetiska effekten","Robbers Cave Experiment","teambuilding","attityder","värderingar","socioteckniska teorin>>sociotekniska skolan","Will Schutz","FIRO-teori","Elton Mayo","psykoanalys","sammanhållning","massans psykologi","UGL","grupptryckets","Asch","grupptryck","Systems-Centered Training","gruppdynamiken","gruppdynamik","Hawthornefabrikerna>>Hawthorneundersökningarna","Margaret Mead","Moreno","Hawthorne","human relationsrörelsen","sociodrama","sociometri","Kurt Lewin","Lewin","gruppdynamisk","Mayo","Bion","Foulkes","Tavistock Centre","sociotekniska skolan","Robert Bales","grupputveckling","behaviorism","gruppterapi","holografi som metafor","organisationspsykologi","organisationsteori","sociobiologi","gruppanalytiska psykoterapin","evolutionspsykologi","etologi","förstärkning","betingning","terapeutiskt samhälle","revir","status","UGL-kurser","aiglitet","gruppdynamik","grupprocesser","smågruppsforskning","grupp","teambuilding"]