Hälsopromotion' var i slutet av 1900-talet den vetenskapliga, ideologiska och politiska termen för 'hälsofrämjande' verksamhet ("hälsopromotiv verksamhet"). På 2010-talet i många fall förkortat till 'promotion'.
Själva begreppet har sin bakgrund i strävanden på 1970- och 1980-talen
- att ge människor kontroll över sin egen hälsa både i form av egenmakt och av delaktighet i samhällsutvecklingen mot en sundare livsstil
- att minska de stegrade sjukvårdskostnaderna med sjukdomsförebyggande åtgärder på olika nivåer i samhället och med olika typer av finansiering och styrning.
Världshälsoorganisationen (WHO) har varit och är fortfarande på 2000-talet starkt engagerad i program och deklarationer som gäller hälsopromotion, folkhälsa och folkhälsopolitik på internationell och nationell nivå.
Hälsopromotion definierades vid en internationell konferens (Ottawa Charter Health Promotion) 1986 som "den process som gör det möjligt för människor att öka kontrollen över, och förbättra sin hälsa och därmed leva ett aktivt och produktivt liv för att uppnå välbefinnande och livskvalitet".
Det som ligger bakom denna definition är begreppet positiv hälsa som definieras som fullständig mental, andlig, social och fysisk hälsa.
I de västeuropeiska välfärdsstaterna under årtiondena efter andra världskriget gick folkhälsopolitiken ut på att stat, regioner (i Sverige de dåvarande landstingen) och kommuner aktivt skulle söka skapa sådana förhållanden i samhället att människor kan förverkliga sina ambitioner, tillfredsställa sina behov, uppleva meningsfullhet och anpassa sig till sin miljö på ett sätt som främjar hälsa och livsglädje.
I och med privatiseringen från 1980-talet av skola, omsorg och sjukvård fick folkhälsopolitiken det mer begränsade målet att förebygga ohälsa i den mån man kunde göra detta med hälsoinriktade åtgärder i skola, högskola, trafik, fritidsaktiviteter, livsmedelshantering och allmänt med miljöskyddande åtgärder och föreskrifter. Det gjorde att även begreppet hälsopromotion fick en uttunnad innebörd och i de flesta sammanhang förlorade sin tidigare ideologiska innebörd.
I slutet av 2010-talet aktualiserades på nytt frågan om en politik som aktivt syftar till att få människor att i nära samverkan med en fast vårdkontakt komma in i sunda levnadsvanor. Nu används inte ord som 'hälsopromotion' och 'hälsopromotiv' längre i svenska officiella texter utan man väljer att i stället tala om levnadsvanor och hälsofrämjande livsstil och åtgärder. Inom hälso- och sjukvård har uttrycket 'proaktiv vård' blivit en vanlig term på 2020-talet i och med att man så mycket som möjligt strävar efter att få människor som besöker vården att själva engagera sig i sin hälsa.
Relaterade sökord: elevvård, FHI, företagshälsovård, hälsodeterminant, hälsofrämjande, hälsopsykologi, KASAM, livsstil, medskapande, personcentrerad, positiv psykologi, salutogenes, samhällspsykiatri.
Adjektiv: hälsopromotiv (eng: health promotive, health promoting): hälsofrämjande.
Etymologi: 'Promotion' kommer av det latinskaordet promotio {uttal: pråmåt´iå} 'främjande'; som verb: promovere {uttal: pråmåve´re} 'röra framåt', 'avancera', 'befrämja'; av pro- 'framåt' + movere {uttal: måve´re} 'röra'.
["elevvård","FHI","egenmakt","företagshälsovård","positiv hälsa","hälsodeterminant","hälsopsykologi","hälsofrämjande","medskapande","KASAM","livsstil","personcentrerad","positiv psykologi","välfärdsstaterna>>välfärd","proaktiv vård","salutogenes","samhällspsykiatri","promotion>>prevention och promotion"]