whole [həʊl, wholeness [ˈhəʊlnəs]
Beteckning på en företeelse av något slag (händelse, situation, person och så vidare) som en sammanhållen enhet, vars olika delar eller komponenter får sin innebörd av helhetens karaktär.
En central psykologisk och filosofisk frågeställning har varit om helheter (eng: wholes) uppkommer genom att enskilda intryck eller signaler i hjärnan fogas samman (associationism, kontiguitetsteori, konnektionism) eller om vi spontant uppfattar tillvaron i form av begrepp och helheter (fenomenologisk psykologi, gestaltpsykologi, symbolsystemteorin, kognitionsvetenskap). Medan Edmund Husserl i sina fenomenologiska undersökningar fann att man sätter ihop delar eller aspekter av något till en helhet som förändras efterhand som man uppfattar fler och fler delar av den, kom Maurice Merleau-Ponty i sin teoribildning fram till att vi upplever en sådan förändring från en förstahandsuppfattning om den helhet som vi får mer och mer information om, detta beroende på att han såg allt upplevelse som kroppsligt förankrad .
I sådan filosofi som empirism och positivism är det vanligt att se helheter som sammanfogade av delar, medan man i sådan filosofi som rationalism och fenomenologi ser helheter som något ursprungligt som vi i efterhand kan analysera i deras komponenter.
Denna skillnad beror på att man inom empirismen betraktar kunskap som något som uppstår genom enskilda sinnesintryck, medan man inom rationalism och fenomenologi betraktar kunskap som något ursprungligt som aktiveras av bland annat sinnesintryck.
Neurovetenskaplig förklaring
I nutida psykologi och neurovetenskap förklarar man helhetsuppfattning av företeelserna i vår omvärld med att hjärnan under den biologiska utvecklingen fått funktionen att både se helheter och urskilja delar och detaljer.
Orbitofrontala cortex tar emot signaler från alla sensoriska kanaler i hjärnan. Detta område organiserar med hjälp av sedan tidigare lagrade inre modeller komplexa mönster av sinnesintryck som är viktiga för helhetsförståelsen av det sammanhang som dessa uppstår i.
Det betyder att själva sammanhanget kan simuleras (göras en bild av) som bestämmer över hur vi tolkar och upplever information från omvärlden. Där har hjärnan också möjlighet till kreativ kognitiv omstrukturering.
Relaterade sökord: gestaltpsykologi, helhetssyn, hjärnhalva, holism, integration, integritet, kollektionskod.
["associationism","kontiguitetsteori","konnektionism","fenomenologisk psykologi","gestaltpsykologi","Maurice Merlau-Ponty","Edmund Husserl","rationalism","fenomenologi","symbolsystemteorin","kognitionsvetenskap","sensoriska kanaler","kognitiv omstrukturering","kreativ","inre modeller","komplexa","sinnesintryck","filosofisk","empirism","positivism","hjärnhalva","positivism","helhetssyn","holism","integration","gestaltpsykologi","integritet","Orbitofrontala cortex"]
Om Psykologiguiden