Grekiska: ὁρμή {uttal: hårrmä´} 'igångsättning', 'attack'.
Molekyler som bildas i endokrina (inresekretoriska) celler och som har biokemisk verkan på andra celler.
Som hormoner fungerar:
- proteiner (peptider), till exempel hormoner från hypofys, bisköldkörtlar och mag-tarmkanalen,
- steroider, till exempel hormoner från binjurebark och äggstockar respektive testiklar,
- aminer eller aminosyraderivat, till exempel adrenalin och sköldkörtelhormoner.
Det endokrina systemet har nära samverkan med nervsystemet när det gäller att reglera och kontrollera verksamheten i kroppens olika organ.
De har tillsammans med nervsystemet en avgörande inverkan på individens hela aktivitet i livsmiljön.
Hormoner som noradrenalin, dopamin och serotonin spelar en viktig roll för känslor, inlärning och minne.
Varje hormon påverkar speciella celler genom att hormonerna har var sin typ av receptorer på cellmembranen. Dessa celler kallas målceller (för respektive hormon). När hormoner fäster sig på receptorerna, aktiveras respektive cells produktionsapparat.
De endokrina körtlar som har betydelse för psykiska reaktioner och psykisk aktivitet är främst hypofysen, binjurarna och könskörtlarna.
Hormoner produceras också i nervsystemet, där de används som signalsubstanser (neurotransmittorer): ämnen för överföring av signaler mellan nerverna.
Hormonspegel (eng: hormone constellation): en viss konstellation av hormonproduktionen från olika körtlar vid ett givet tillfälle, till exempel under dygnet.
Relaterade sökord:
adrenalin, endokrin körtel, GABA, HPA-axeln, kortisol, stress.
Ordformer:
Substantiv: ett hormon, flera hormoner (eng pluralis: hormones).
Adjektiv: hormonell, hormonellt, hormonella (eng: hormonal).
["affektiva störningar","hypofysen","binjurarna","signalsubstanser","stress","peptider","adrenalin","endokrin körtel","GABA","HPA-axeln","kortisol"]
Om Psykologiguiden