Psykologilexikon

Sökresultat

• Uppslagsord som matchar "humanistisk psykologi":

• humanistisk psykologi

  humanistic psychology [ˌhju:məˈnɪstɪk saɪˈkɒlədʒɪ]

  Benämningens bakgrund: se under humanism.

  Kulturkrisen i västvärlden på 1960- och 1970-talen

  Riktning inom psykologin, som på 1960-talet framträdde som "en tredje kraft" (eng: third-force psychology). genom att vara ett alternativ till behaviorism och psykoanalys.
  

  Humanistiska värderingar började göra sig gällande, en protest mot den urbanisering och industrialisering i västvärlden, som ledde till miljöförstöring och rovdrift på naturen.
  

  Stor betydelse fick också de kontakter som amerikaner fått med zenbuddhism och taoism i Japan, med europeisk existentialism och med meditationsmetoder i Indien och Japan.

  Betoning på personlig utveckling

  Anhängare av humanistisk psykologi betraktar självförverkligande och personlig utveckling som en viktig angelägenhet för psykologisk teori och praktik. Tilltron till den enskilda människans resurser att utvecklas av egen kraft gör att man söker åstadkomma ett "tillåtande klimat" genom att praktisera en accepterande hållning).

  Tidskrifter och kända företrädare

  År 1961 startade en grupp psykologer, på initiativ av Abraham Maslow (1908-1970) en tidskrift, Journal of Humanistic Psychology, som kom ut med fyra nummer per år.

  År 1962 bildades Association for Humanistic Psychology och 1971 fick det amerikanska psykologförbundet, APA, en särskild avdelning för humanistisk psykologi: Division 32: Society for Humanistic Psychology.
  

  Vid tidpunkten för Maslows död grundades International Association for Humanistic Psychology.

  Några av de mera kända personerna i den ursprungliga kretsen kring Maslow var Andreas Angyal (1902-1960), Roberto Assagioli (1888-1974), Charlotte Bühler (1893-1974), Viktor Frankl (1905-1997), Kurt Goldstein (1878-1965), Douglas McGregor (1906-1964), Rollo May (1909-1994), Henry Murray (1893-1988) och Carl Rogers (1902-1987) samt de skönlitterära författarna Aldous Huxley (1894-1963) och Arthur Koestler (1905-1983).

  Humanistisk psykologi i början av 2000-talet
  

  Som en reaktion mot behaviorism och beteendeterapi uppstod i slutet av 1900-talet ett förnyat intresse för vad Jerome Bruner år 1988 kallade the narrative mode of cognitive functioning, den narrativa kunskapsfunktionen, i motsats till den paradigmatiska, logisk-naturvetenskapliga (eng: paradigmatic or logico-scientific mode of cognitive functioning), samma motsatspar som Wilhelm Windelband i slutet av 1800-talet beskrev som motsatsen mellan nomotetisk och idiografisk kunskap och C. P. Snow 1959 som två skilda kulturer, naturvetenskaplig och humanistisk.

  Aktuella begrepp i det tidiga 2000-talets humanistiska psykologi är narrativ och självbiografiskt minne.

  Relaterade sökord:
  

  coaching, Esaleninstitutet, existentialism, fenomenologi, George Leonard, humanism, humanistiskt vetenskapsideal, humanpsykologi, humanvetenskap, medvetenhet, narrativ, positiv psykologi, posthumanism, psykoekologi, relationell psykologi.

  ["coaching","behaviorism","värderingar","psykoekologi","tillåtande","psykoanalys","positiv psykologi","relationell psykologi","självförverkligande","personlig utveckling","accepterande","Abraham Maslow","Roberto Assagioli","Charlotte Bühler","Viktor Frankl","Kurt Goldstein","Douglas McGregor","Rollo May","Henry Murray","Carl Rogers","George Leonard","Esaleninstitutet","existentialism","fenomenologi","humanism","humanistiskt vetenskapsideal","posthumanism","medvetenhet","beteendeterapi","idiografisk","nomotetisk","narrativa","narrativ","självbiografiskt minne","två skilda kulturer>>två kulturer","paradigmatiska","Jerome Bruner","humanpsykologi","humanvetenskap"]